måndag 12 mars 2012

Mannen Bland Soporna.

Tillbaka i min hemstad.
Sedan i slutet av förra veckan
Mamma ska komma hem idag.
Svag  och medtagen   hem med en massa medeciner.
Det gör ont i mitt hjärta när jag ser hennes sköra lilla kropp.
Jag gick ned på stan i dag.
Vårsolen.Smält snö,grus små pölar här och där.
Och då minns jag när man fick byta om till lågskorna.
Alla små minnen kommer upp lite här och där.
Och jag ser staden med nya ögon.Nu när jag går här som vuxen.
Hur vacker den faktiskt är.
Så mycket hus,villor.
Allt det som utmärkte staden och klass skillnaderna.
Den som bodde i villa.
Den som bodde i ett hyreshus rivningshus t.om fanns det att hyra då.
Och det värker i hjärtat dessa dagar en molande värk.
Som kommer och går och ibland bara skenar i väg.
Och så står han där mitt i solen och bara ler rakt emot mig.
Vid containrarna för återvinning.
Och min första tanke är vad vill han mig då?
Sådär storstadsreserverat.
Och så säger han du ja sa till Lotta att så mycket som det blåser idag,så blåste det då Estonia förliste.
Det sa jag till Lotta.Och så pratar vi om Estonia och vissa som vi kände som var med.
Och om livet.
Och så säger han du får jag fråga dig en personlig sak?
Du behöver inte vara så djupgående.
Vad tänker du, hur tänker du om livet?
Vi hade nyss talat om döden så jag svarar menar du om döden och så?
Och jag säger ja man kan ju inte tänka på döden varje dag.
Och du jag vet inte exakt hur jag tänker om livet varje dag svarar jag.
Och så Kommer Lotta fram och säger hej till mig glatt.
Och jag tycker det verkar som hon har väldigt mycket skräp att slänga.
Så jag påpekar det för mannen.
Och han svarar vi måste fixa bensinröret förstår du sätta dit lite plåt provisoriskt så länge.
Vi säger hejdå och bara ler och ler.
Och när jag går ned för alla backarna och ser min gamla skola och huset där jag spelade piano.
Då ler jag och smärtan i hjärtat lättar en del.
För att vårljuset är så underbart och en människas varma leende förlänger helt klart livet.
Och då vet jag det är nu som gäller.
Allt som tillhör livet.
Och det finns människor,ljus,helande och kärlek.
Det enda viktiga!

Inga kommentarer:

Rum