onsdag 30 december 2009

Det kommer nya dagar garanterat

Ja det gör det.
Fina dagar, sådana där dagar, vi aldrig glömmer,som vi vill stanna kvar i,
 som i en dröm,du drömmer och aldrig vill vakna upp ur.
Men det gör vi så länge vi lever.
Sover vaknar natt efter natt dag efter dag.
Det är det märkliga,vi kan inte stoppa tiden,bara leva följa, fortsätta som spår i snön,
som sedan smälter för att snön ligger aldrig kvar för evigt.
Och tiden går framåt hela tiden.
Ja det är ju det som är livet.
Det kommer en ny dag i morgon.
Det är nu som gäller,det finns en tröst i det.
Och vårt behov av tröst är oändligt, och nu tänker jag på dig.
Du som har förlorat allt, ditt barn,  din själ,in i dimman, och du väntar på domen som ska komma.
Det jag önskar dig är att du hittar tillbaka, till det där barnet, som var du en gång.
Du hade inte träffat några val än.
Men nu kan du välja det tror jag.
Om jag kunde skulle jag ge dig, det där jag aldrig gav.
Men du jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag !
Till Det Som Aldrig Blev.
Till Det Som Var.
 (Jag har varit med om dig jag kan aldrig förlora dig).

tisdag 29 december 2009

Vi som älskade varandra så mycket

Ja vi som älskade varandra så mycket.Hur kunde det bli så här?
Gå så här?Bli så här?
Jag sitter ensam nu,med alla Ikeakassar,som du och jag handlade ihop.Och jag bara gråter och gråter.
Alla hyllor vi skulle tillsammans sätta ihop och sätta upp.
Alla gardiner i alla fönster och som du skulle hålla i medan jag stod på köksstolen
och skulle hänga upp dom.Alla ljus vi skulle tända,och alla tallrikar
som vi skulle äta våra gemensamma middagar ihop på,och alla glas vi skulle dricka ur
och le mot varandra,som bara vi kunde le mot varandra.
(Och som bara vi kunde tjafsa och tramsa och nojsa).Jag sitter och snörvlar nu
i min gamla spruckna keramikkopp nu och tänker på allt det där vi skulle ha delat,
talat om och brytt oss om.Nej jag har inte glömt alla fel och brister
alla smulor du lämnade kvar överallt.(Allt damm och allt skräp som du inte bryr dig om alls).
(Att rensa upp i skiten som man säger).
Nej då jag har inte glömt din tomhet din ambivalens din kyla ditt dåliga humör.
Och jag kommer speciellt ihåg ditt sura morgonhumör,
och alla dina poänglösa diskussioner om allt och inget.
Men jag trodde ju att kärleken kan övervinna allt.
Men idag vet jag att ingenting kan lyckas med en grandios egoist och missbrukare.
Som inte vill eller söker någonting av utveckling här i livet.
Och som kickar av sitt ego och alla sina missbruk.
Och av att sänka den som har all den potential som den grandiose själv saknar.


fredag 20 november 2009

Taximannen Ringer Alltid Två Gånger.

Han sade sista gången.Då som vi möttes i  "relationen".
Fast han sade att den var slut.
"(Men  ett slut betyder ju inte slut)".
Man kan väl alltid komma i en taxi någon gång.
Man kan väl ses om  sju eller åtta månader månader eller nåt.
Det var väl ett bra förslag? (Det tyckte tydligen han då).

Jag har ställt alla frågorna.Till vad jag trodde var mannen i mitt liv.
Fick du några bra svar då? Det undrar alla och mina vänner.
Nej det var ju det jag aldrig fick av "taxi-mannen".

Alltid redo var jag
Men han var aldrig redo när jag ville något.

Jag vill också komma i en taxi till dig.Och du är alltid redo.Men det är det du aldrig var eller är.
Så nu öppnar jag aldrig dörren mera.För den som kommer och åker i en taxi.

Rum