Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer
torsdag 30 juni 2011
onsdag 29 juni 2011
Vi Säger Bara Hejdå.
"Vi säger bara hejdå".
(Vi säger ingenting).Vi raderar ut allt som var.
För nu går jag vidare.Nu flyr jag vidare.
Som jag alltid gjort och kommer att göra.Vem bryr sig?
Inte jag.Inte jag i alla fall.
Och om du gör det så får du skylla dig själv.
Inget var skrivet i sten att just du och jag skulle hålla ihop.
Nej ingenting betydde någonting.
Du var och är bara en av alla på min väg.(En av alla kickar).
På min missbrukare-väg genom hjärtan kroppar och själar.
Genom "relationerna".
Relationerna som betyder ingenting mer än en tid och utan betydelse för mig.
För mig.För jag måste må bra.Jag måste ha det jag behöver.
Jag måste ta.Ta för mig om någon dyker upp eller jag jagar.
Och ingen jag menar just ingen "människa" betyder mer än någon annan.
Det ska du veta(Och vet).
Ja du vet efter allt.Efter allt som var med mig.
Efter allt som var .Efter allt som blev.
Blev mitt sjuka drama med dig och kärleken.Kärleken som är en psykos.
Ja eller kanske snarare ett inferno som jag skapar ut mitt vansinne.
Det där vansinnet som är jag.Som är min tomhet.
Det blir alltid ett drama.Med vem som helst.
Vem som helst av de kickar jag söker.Då och då för att kicka upp mig.
För att bli älskad.Om jag nu blir det.
Ja det vet man ju aldrig.För det kan ju bli att jag söker fel sort.
En som är som mig.Lika kall.Lika tom.
Lika nollställd.
Lika egotrippad.
Nu går jag.(Nu flyr jag)Nu "går jag vidare".Ja nu går jag vidare.
(Till en ny vem som helst).Till en ny den "rätta".
Den rätta kicken/ den rätta trippen.
Ja nu går jag vidare.Efter mitt krig emot dig,kärleken och "relationen".
Ja du var och är vem som helst för mig.
Det som alla som jag söker är för mig.För mig och mitt sex kärleks och relationsmissbruk.
Relationen med dig som bara var ett missbruk av dig.Ja det kan jag säga nu efter allt.
Då jag har kickat upp mitt ego av dig.Och då du har gett allt du kunde.
Du kunde inte lyckas med mig som jag sa.Som jag sa nu efter allt.
Och du gav inte mig det jag ville ha och behöver.
Och jag vet att det finns ingen "människa".
Som kan fylla upp mitt tomma ego.Ja jag vet det.
Men det visste inte du när jag sökte just dig för kärleken och "relationen".
Nej det visste inte du.(Men det visste jag).Jag egoisten.
Jag behövde dig just då just där i mitt grandiosa egoliv.
Min tomhet behövde fyllas.
Jag sade då när jag sökte dig att jag aldrig hade fått uppleva kärleken och en relation i mitt liv.
Jag sade att du och jag kom från den stora tomheten.Då när du och jag möttes.
Jag sa att det hade aldrig känts så här.
Så där i ruset av dig och din kärlek.
I den där kicken av varandra.I ruset av förälskelsen.
Den där känslan som alltid går över för mig.
Och som jag sade en av alla de gånger som jag avvisade dig.
Avvisade dig och din lust och vilja till mig i all din attraktion och passion för just mig.
Allt det där som för mig bara är mitt missbruk av den som kan älska just mig.
Ja jag sade då den där gången.
Att ingen kvinna kan jag känna mig attraherad av för en längre tid.
Ja jag är ju en sex och kärleksmissbrukare och det vet jag så väl om.
Men det visste ju inte du då du mötte mig.
Du trodde ju att jag var den där fina "människan".
Den "fina" den som är en kick för mig att känna mig som.
Då när jag behöver någon vem som helst som kan roa mig för en tid.
Och som jag kan kicka av som den missbrukare som jag är.
Och som jag alltid kommer att vara för kärleken den är bara en illusion.
En lögn och ett bedrägeri.Och som kväver mig och kräver något av mig.
Som jag inte har.
Och det visste jag.
Och kärleken är någonting som jag aldrig har trott på.Och aldrig har trott att den finns.
Och den kärlek som jag ibland söker för jag tror att den kan få mig till att känna mig som någon.
Någon annan.
Någon som får mig att må lite bättre än vad jag gör.
Men som till sist bara får mig till att hata den " människa" som kan älska mig.
Jag hatar så mycket och det jag hatar mest av allt det är kärleken.
Och den där attraktionen den som jag alltid hånar och föraktar.
Föraktar den " människa" som kan känna så.
Så mycket.Så mycket för mig.
Jag sökte just dig för den tid då det passade mig att spela min relationsteater med just dig.
Och nu är kickarna över av mitt drama med just dig.
Ja nu går jag vidare som om ingenting har hänt.Och du kan bara dö nu.
För jag är inte attraherad av dig längre.
Och du tråkar ut mig med alla dina krav och påståenden om mig.
Ja du får mig till att känna mig som den där nollan.Den som jag vet att jag är.
Men som jag aldrig skulle erkänna för någon annan människa..
Du såg allt av mig och därför måste du bort nu.
Jag behöver någon som kan få mig till att känna mig som någon.
I alla fall för en tid.Ja jag vet att jag spelar ett spel.
Och att jag använder mig av intimiteten som en maktarena.
Den arena i livet där jag kan spela upp den där grandiose och känna mitt ego intakt.
Och när jag är klar med den som jag har spelat mitt relationsdrama med.
Den som jag har knäckt ned till min botten.
Den botten dit jag alltid kommer.Den botten som är jag.
Då måste just den "människan" bort.
Ja bort för en tid tills jag har hittat en ny den "rätta".
Den rätta kicken den rätta trippen.
Nu har jag lekt färdigt med just dig.Och nu hatar jag dig.
(Så som jag innerst inne har hatat dig under hela "relationen).
Det hat jag alltid bär inom mig och agerar ut emot den "människan" den som kommer mig nära.
Och den som kan älska mig.
Jag lyckades inte knäcka dig för all framtid.Du var för stark för att dö av mig och mitt hat.
Trots din sårbarhet.Din vidriga sårbarhet som jag föraktar hos varje "människa" som kan visa den.Som jag alltid hatat den som dreglar av sin känslighet.
Men visst vet jag hur jag har hållit på.- Jag kan inte ha en relation.
Men jaga vidare efter vem som helst för mitt sex och kärleksmissbruk.
Ja det kan jag och det gör jag nu.
Och du ska inte hindra mig på min missbrukare-väg.
Och du kan inte hindra mig.Jag gör som jag vill.
Jag tar och jag drar när det passar mig.
Jag vänder dig ryggen där på botten.
Dit jag knäckte ned dig och kärleken och "relationen".
Det är där jag är då jag mår som bäst i mitt egoliv.
Då när jag har raserat allt som ingår i en "relation".
Det är där jag flyr.- Ja jag är så här.- Ja jag vet att jag är destruktiv.
Ja jag vet att jag har gjort dig så illa som man kan göra.Och jag vet hur du lider nu.
Och jag vet hur full av hat som jag är för dig och ditt lidande.
Det lidande som jag skapar och det enda jag kan skapa i en "relation".
Vi säger bara hejdå.Jag har gått vidare.
Jag vänder dig ryggen nu.
Och du ska veta att jag bryr mig inte ett dyft hur det går för dig nu.
Du kan dö nu.
Där i din smärta och sorg över mig.
Och det är det som var och är mitt mål med en relation.
Att rasera allt och sedan gå vidare med mitt ego intakt.
Man måste vara en egoist och tänka på sig själv.
Sa den grandiose egoisten.
Utan åtagande ansvar ånger sorg smärta respekt eller värdighet.
I avsaknad av all kärlek nåd och omtanke och djup.
Den som alltid går vidare.
Som om ingenting har hänt.
(Vi säger ingenting).Vi raderar ut allt som var.
För nu går jag vidare.Nu flyr jag vidare.
Som jag alltid gjort och kommer att göra.Vem bryr sig?
Inte jag.Inte jag i alla fall.
Och om du gör det så får du skylla dig själv.
Inget var skrivet i sten att just du och jag skulle hålla ihop.
Nej ingenting betydde någonting.
Du var och är bara en av alla på min väg.(En av alla kickar).
På min missbrukare-väg genom hjärtan kroppar och själar.
Genom "relationerna".
Relationerna som betyder ingenting mer än en tid och utan betydelse för mig.
För mig.För jag måste må bra.Jag måste ha det jag behöver.
Jag måste ta.Ta för mig om någon dyker upp eller jag jagar.
Och ingen jag menar just ingen "människa" betyder mer än någon annan.
Det ska du veta(Och vet).
Ja du vet efter allt.Efter allt som var med mig.
Efter allt som var .Efter allt som blev.
Blev mitt sjuka drama med dig och kärleken.Kärleken som är en psykos.
Ja eller kanske snarare ett inferno som jag skapar ut mitt vansinne.
Det där vansinnet som är jag.Som är min tomhet.
Det blir alltid ett drama.Med vem som helst.
Vem som helst av de kickar jag söker.Då och då för att kicka upp mig.
För att bli älskad.Om jag nu blir det.
Ja det vet man ju aldrig.För det kan ju bli att jag söker fel sort.
En som är som mig.Lika kall.Lika tom.
Lika nollställd.
Lika egotrippad.
Nu går jag.(Nu flyr jag)Nu "går jag vidare".Ja nu går jag vidare.
(Till en ny vem som helst).Till en ny den "rätta".
Den rätta kicken/ den rätta trippen.
Ja nu går jag vidare.Efter mitt krig emot dig,kärleken och "relationen".
Ja du var och är vem som helst för mig.
Det som alla som jag söker är för mig.För mig och mitt sex kärleks och relationsmissbruk.
Relationen med dig som bara var ett missbruk av dig.Ja det kan jag säga nu efter allt.
Då jag har kickat upp mitt ego av dig.Och då du har gett allt du kunde.
Du kunde inte lyckas med mig som jag sa.Som jag sa nu efter allt.
Och du gav inte mig det jag ville ha och behöver.
Och jag vet att det finns ingen "människa".
Som kan fylla upp mitt tomma ego.Ja jag vet det.
Men det visste inte du när jag sökte just dig för kärleken och "relationen".
Nej det visste inte du.(Men det visste jag).Jag egoisten.
Jag behövde dig just då just där i mitt grandiosa egoliv.
Min tomhet behövde fyllas.
Jag sade då när jag sökte dig att jag aldrig hade fått uppleva kärleken och en relation i mitt liv.
Jag sade att du och jag kom från den stora tomheten.Då när du och jag möttes.
Jag sa att det hade aldrig känts så här.
Så där i ruset av dig och din kärlek.
I den där kicken av varandra.I ruset av förälskelsen.
Den där känslan som alltid går över för mig.
Och som jag sade en av alla de gånger som jag avvisade dig.
Avvisade dig och din lust och vilja till mig i all din attraktion och passion för just mig.
Allt det där som för mig bara är mitt missbruk av den som kan älska just mig.
Ja jag sade då den där gången.
Att ingen kvinna kan jag känna mig attraherad av för en längre tid.
Ja jag är ju en sex och kärleksmissbrukare och det vet jag så väl om.
Men det visste ju inte du då du mötte mig.
Du trodde ju att jag var den där fina "människan".
Den "fina" den som är en kick för mig att känna mig som.
Då när jag behöver någon vem som helst som kan roa mig för en tid.
Och som jag kan kicka av som den missbrukare som jag är.
Och som jag alltid kommer att vara för kärleken den är bara en illusion.
En lögn och ett bedrägeri.Och som kväver mig och kräver något av mig.
Som jag inte har.
Och det visste jag.
Och kärleken är någonting som jag aldrig har trott på.Och aldrig har trott att den finns.
Och den kärlek som jag ibland söker för jag tror att den kan få mig till att känna mig som någon.
Någon annan.
Någon som får mig att må lite bättre än vad jag gör.
Men som till sist bara får mig till att hata den " människa" som kan älska mig.
Jag hatar så mycket och det jag hatar mest av allt det är kärleken.
Och den där attraktionen den som jag alltid hånar och föraktar.
Föraktar den " människa" som kan känna så.
Så mycket.Så mycket för mig.
Jag sökte just dig för den tid då det passade mig att spela min relationsteater med just dig.
Och nu är kickarna över av mitt drama med just dig.
Ja nu går jag vidare som om ingenting har hänt.Och du kan bara dö nu.
För jag är inte attraherad av dig längre.
Och du tråkar ut mig med alla dina krav och påståenden om mig.
Ja du får mig till att känna mig som den där nollan.Den som jag vet att jag är.
Men som jag aldrig skulle erkänna för någon annan människa..
Du såg allt av mig och därför måste du bort nu.
Jag behöver någon som kan få mig till att känna mig som någon.
I alla fall för en tid.Ja jag vet att jag spelar ett spel.
Och att jag använder mig av intimiteten som en maktarena.
Den arena i livet där jag kan spela upp den där grandiose och känna mitt ego intakt.
Och när jag är klar med den som jag har spelat mitt relationsdrama med.
Den som jag har knäckt ned till min botten.
Den botten dit jag alltid kommer.Den botten som är jag.
Då måste just den "människan" bort.
Ja bort för en tid tills jag har hittat en ny den "rätta".
Den rätta kicken den rätta trippen.
Nu har jag lekt färdigt med just dig.Och nu hatar jag dig.
(Så som jag innerst inne har hatat dig under hela "relationen).
Det hat jag alltid bär inom mig och agerar ut emot den "människan" den som kommer mig nära.
Och den som kan älska mig.
Jag lyckades inte knäcka dig för all framtid.Du var för stark för att dö av mig och mitt hat.
Trots din sårbarhet.Din vidriga sårbarhet som jag föraktar hos varje "människa" som kan visa den.Som jag alltid hatat den som dreglar av sin känslighet.
Men visst vet jag hur jag har hållit på.- Jag kan inte ha en relation.
Men jaga vidare efter vem som helst för mitt sex och kärleksmissbruk.
Ja det kan jag och det gör jag nu.
Och du ska inte hindra mig på min missbrukare-väg.
Och du kan inte hindra mig.Jag gör som jag vill.
Jag tar och jag drar när det passar mig.
Jag vänder dig ryggen där på botten.
Dit jag knäckte ned dig och kärleken och "relationen".
Det är där jag är då jag mår som bäst i mitt egoliv.
Då när jag har raserat allt som ingår i en "relation".
Det är där jag flyr.- Ja jag är så här.- Ja jag vet att jag är destruktiv.
Ja jag vet att jag har gjort dig så illa som man kan göra.Och jag vet hur du lider nu.
Och jag vet hur full av hat som jag är för dig och ditt lidande.
Det lidande som jag skapar och det enda jag kan skapa i en "relation".
Vi säger bara hejdå.Jag har gått vidare.
Jag vänder dig ryggen nu.
Och du ska veta att jag bryr mig inte ett dyft hur det går för dig nu.
Du kan dö nu.
Där i din smärta och sorg över mig.
Och det är det som var och är mitt mål med en relation.
Att rasera allt och sedan gå vidare med mitt ego intakt.
Man måste vara en egoist och tänka på sig själv.
Sa den grandiose egoisten.
Utan åtagande ansvar ånger sorg smärta respekt eller värdighet.
I avsaknad av all kärlek nåd och omtanke och djup.
Den som alltid går vidare.
Som om ingenting har hänt.
måndag 27 juni 2011
Makt - Missbruk
Livet blir så otroligt trist,gällande maktfullkomlighet !
Man vet ju att man aldrig kan vara spontan, och föra ett mänskligt,givande, och utvecklande samtal,
med en maktfullkomlig individ.Alla vägar är stängda, och varje försök till att föra en normal dialog
är dömd att misslyckas.Eftersom makten hos den maktutövande individen måste hållas intakt.
Har man en gång mött en maktfullkomlig individ i en intim relation.
Så vet man hur maktmissbruket raserar dränerar och slår sönder all lust glädje kärlek och utveckling.
Och det värsta med detta är att det är just det som är den maktfullkomligas mål och mening med sitt störda maktutövande.
Man vet ju att man aldrig kan vara spontan, och föra ett mänskligt,givande, och utvecklande samtal,
med en maktfullkomlig individ.Alla vägar är stängda, och varje försök till att föra en normal dialog
är dömd att misslyckas.Eftersom makten hos den maktutövande individen måste hållas intakt.
Har man en gång mött en maktfullkomlig individ i en intim relation.
Så vet man hur maktmissbruket raserar dränerar och slår sönder all lust glädje kärlek och utveckling.
Och det värsta med detta är att det är just det som är den maktfullkomligas mål och mening med sitt störda maktutövande.
söndag 26 juni 2011
Allt För Konsten....
Det där flödet som handlar om konsten,konsten av skapande, kreativitet,
måleri, teater,dans skrivande fotograferande.
Det är helt fantastiskt när det är igång !
Ett möte, ett flöde,
ett nådens ögonblick, då allt är skapande och fullständigt närvarande!
måleri, teater,dans skrivande fotograferande.
Det är helt fantastiskt när det är igång !
Ett möte, ett flöde,
ett nådens ögonblick, då allt är skapande och fullständigt närvarande!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
