Change - Mutual Attraction

Det Allra Sista.

Jag fäller dom igen.
De där tårarna.
Som du föraktar.
Men alltid skapar.
Jag håller om det där pulserande hjärtat.
I mina bara händer.
I mina kupade händer.
Blodet som sipprar,de sista slagen.
Utslitet ur hjärtats hålrum.
Där alla artärera har slitits av.
Det var din effektiva kirurgi som bara slet ut det.
Utan instrument.
För att få det att förblöda.
Och nu ligger det här.
Tillbaka i en blank rondskål.
Som ett litet outvecklat foster.
Utskrapad ut ur moderlivet.
Och då minns jag den där första avklippningen du gav mig.
Då jag en kort tid efter den,satt på en stol i ett sjukhus rum,
förlamad i sorg,smärta och separationsångest.
Och väntade på läkaren som skulle komma in där.
Och jag tänkte då det här är samma sak som att vara med om en abort.
Kärleken som hamnade där.
I ett kallt och kalt rum,så övergiven,så sviken,
så söndersliten intill benknotorna.
Och jag gråter de sista tårarna för dig.
Du som kostade så mycket.
Och som gav mig så litet.
Och jag skänker alla drömmarna,önskningarna och kärleken.
Till livet.
Åter.
Och du bara gick som alltid.
Den vita rocken fladdrade bakom dig.
Du verkade att flyga fram.
Där du gick.
Utan att vända dig om.
En endaste gång.
Utan att lyfta ett finger.
För den som älskade dig.
Och för den som du själv sökte för att få den kärleken.
Det var en lyckad operation sade du.
Strax innan de lade över ett lakan.
Över mitt hjärta.
Jag räknar alla ljusen ovanför mina ögon.
Alla dina handlingar.
Alla uppgörelserna.
Och jag kramar mina minnen hårt i mina tankar.
Det sipprar fortfarande blod där.
Det vita tyget färgas så snabbt av allt det röda.
Och jag faller ned emot marken som en kägla.
Av dina ord och ditt mörker.
Ditt förgörande hat.
Ditt gift som du injicerade så effektivt och målmedvetet.
Återigen.
Då du sökte det där bultande hjärtat.
För dig.
För att få mig att falla igen och igen.
Men marken bär mig.
Bär mig ända in i evigheten.
Det är där hjärtat ska vara.
Och det ska så slå hårt och starkt.
Men inte för dig.

Projektionernas Mästare.

En psykopat eller en patologisk narcissist är mästare på att projicera sitt outvecklade känsloliv.
Allt det som man som motpart får uppleva i en relation med en sådan personlighet.
Är man själv inte alkoholist,ja då är man det enligt den störde.
Sex är bara en kick som man använder sig av som ett knark.
Kärlek vet man inte vad det är.
Och det har man verkligen inte visat.
Otrogen har man varit.
Sadistisk och beräknande är man också.
Gått vidare helt kallt.
Jodå det gjorde man eller borde ha gjort enligt den störde.
Och självfallet söka ett nytt objekt målmedvetet.
Utan att ge ett värdigt avslut till den man har haft en "relation" med.
Det man gav,var och är,är helt värdelöst.
Utbytbar hur lätt som helst.Ja det är den störde själv enligt denne.
Ambivalent det blir man på grund av att ens partner beter sig som den gör.
Enligt den störde!
Narcissist.Ja det är man självfallet själv.Egocentrisk.O ja!
Kall och beräknande. Definitivt.För krävande.Självklart!
Dominant och maktfullkomlig!Jomenvisst,så är man det.
Varför valde/väljer man inte någon som är så mycket enklare och inte lika svår?
Enligt den störde så är det ens eget fel.
Detta är bara några exempel tagna ur hur en intim relation,
kan se ut under relationen och efter.
Med en kall och illvillig störd och maktfullkomlig människa.
Outvecklad och i avsaknad av självrannsakan,skuld,skam,empati,sorg eller smärta.
Man kan inse allt detta då man börjat att bryta sig ut ur greppet.
Det grepp som den illvilliga störda och kalla personligheten,
sätter runt sitt objekts personlighet och känsloliv!
Och om man tror på den illvilligas försök att mötas igen för någon slags anledning.
En anledning som den illvilliga själv har hittat på.
Och som man kan ana men aldrig  kan få den sluge och beräknande personen,
att erkänna någonting av sina väl dolda motiv.
Det man definitivt aldrig får visa för en kall och illvillig personlighet.
Det är svaghet.Ömklig och sårbar.Absolut inte!
Sökande bekräftelse och uppbackning.
Nej det är inte tillåtet.Ömhet och kärlek.Nej nej nej.Respekt.
Det vet inte ens den störde vad det innebär i praktiken.
Likaväl som kärlek försoning förlåtelse och gottgörelse.
Och att ställa tillrätta.
Någonting som en störd kall outvecklad och illvillig personlighet.
Aldrig hade tänkt sig.Tvärtom!
All målmedveten skadegörelse var minutiöst utfört.
För att krossa härska söndra och förgöra kärleken och dess objekt.
Och det objekt som har avslöjat den störde.
Får aldrig tillgång till en  "relation" igen.
Eftersom det objekt som den grandiose måste ha sitt grepp om.
Måste vara underlägsen den illvilliga.
Allt för att kunna behålla sitt kalla grepp så länge det roar den illvilliga.
Allt som den störde själv kräver lever denne aldrig upp till någonsin någongång!
Tvärtom.
Och alla den stördes  egna behov drifter och krav på bekräftelse.
Samt krav på uppbackning har den störde själv tagit sig,ensam - rätten ,
till att få tillfredställda!
Det man ser klart på när man kommit en bra bit framåt av all efterbearbetning.
Det är att man mötte ett  enda stort  iskallt ego.
Som aldrig skulle lyfta ett finger för en själv när man själv behöver någonting.
Men spelade snäll tillmötesgående och anspråkslös när greppet skulle sättas.
Sex och för att inte tala om  kärlek det kan man inte bara få.
Det får man när man förtjänar det.
Och självfallet när det är och var rätt tid för att  få det!
Enligt den störde så är det denne som avgör när tiden var och är rätt.
Maktfullkomligheten styr den störde och illviliga i alla lägen.
Men kan döljas länge.
Det kan ta lång tid för en själv som motpart,att se klart på vem,
som  man har och haft att göra med.
Att inse att den man älskade och trodde var kärlek och en jämbördig partner.
Är ens största fiende, som hatar, avvundas, kränker och föraktar den individ.
Som denne själv har sökt för att få det objektet har,är,vill ge och försöker att ge.
Det kan ta lång tid innan man ser på den man älskar och inser.
Det finns och fanns ingen kärlek där.
Attraktionen passionen och  åtrån.Likaväl själsfränden och vänskapen.
Allt var ett spel så länge det roade den kalla och illvilliga!
Allt det man gav,är och ville ge var värdelöst enligt den störde.
Och enligt denne så har den aldrig fått det den ville ha egentligen.
Men det kan den "rätta" absolut ge!
Enligt den kalla och illvilliga!
Den dagen den störde har som alltid målmedvetet sökt efter den "rätta".
Och återigen lyckats med att få in sitt kalla och sjuka grepp om.
Gärna  någon som har de sårbara delar som kan användas och brytas ned.
Och relationen är på obestämd tid som alltid.
Alla sårbara delar som den illvilliga får tillgång till.
Och kännedom om i en nära relation.
Och använder  sig av för att vid varje tillfälle.
Då denne behöver projicera ut sitt inre hat förakt och kyla.
Med syftet att få  sin motpart att komma i gungning och förlora fotfästet.
För att kunna påstå att objektet är psykiskt instabil, skör och sjuk.
Det är den illvilligas största nöje.Om det lyckas.
Det kan ta lång tid att upptäcka att en annan människa i en "kärleksrelation".
Består av illvillja,missunsamhet, hat och förakt.
Och som använder en annan människa.
För sina egna behov, drifter, och projektioner.
Det krig som utövas mot en annan människa,och speciellt i en nära relation.
Det är därför så viktigt att alltid hålla i åtanke.
I relationen och efter en  relation med en störd,hatisk,outvecklad,
missbrukande, kall och illvillig personlighet.
Att man kan aldrig lyckas med att  själv få och att nå kärlek och respekt.
Samt att kunna  utvecklas själv.
Som den människa man är,vill vara,och valdes ut för  den man är och vill vara.
All kraft kärlek välvilja som man en gång valdes ut  för.
Av en kall och beräknande maktfullkomlig och totalt egocentrisk personlighet!
Men bara för att kränkas krossas förgöras och förlora  allt.
Allt det man tror på,allt som är kärlek och utveckling möte och ömsesidighet.
Man kan aldrig få rätt och få en ömsesidig och närande relation.
Där man kan växa,bli uppskattad för den man är.
Och få chanserna till att växa,och utvecklas.
Blomma, älska och bli älskad.
Det man får är i stället den stördes alla projektioner,tillkortakommanden,frustrationer.
Hat, förakt  kyla och kränkningar.
Av ens egen lust, kraft,sårbarhet, kärlek, glädje och behov.
Ett krig och förgörelse är vad man får och som skapar ringar på vattnet.
För alla dem som möter detta.
Ett krig som kostar liv och skördar nya offer.

You Can Only Lose....

"You can only lose something that you have,
but you cannot lose something that you are".

Eckhart Tolle.

Svaret kom ganska så omgående.

Ibland i livet så får man svaren direkt i det ouppklarade.
Och oavslutade.
De svar som man anade.
Men ändå trodde att det fanns de svar,
som man drömde om i hopp om kärlek och försoning.
I mötet med dig,och din ambivalens.
Så gav du mig alla svaren.
Ingenting har hänt med dig sedan sist.
På ett endaste plan av utveckling som människa och i livet!
Allt det jag anade att du sysslat med,
och hur du sedan relaterat stämde in i minsta detalj.
Och hur du bara gick vidare efter mig helt kallt och målmedvetet.
På din missbrukare - resa genom livet,kroppar,hjärtan och själar.
Utan att vända dig om en endaste gång.
Utan att lyfta ett finger för mig.
Utan att bry dig om hur det gick för mig,
efter kriget du utfört emot mig och kärleken.
Utan tvärtom de sista kränkningarna emot mig,
som ditt utraderade kickkärleksobjekt.
Och det talade du nu själv om stolt och medvetet.
Och nu dina målmedvetna försök att få dit mig igen.
Men inte av kärlek självfallet.
Utan enbart för att kunna använda mig på något plan för dina ego behov.
Och för att eventuellt kunna lyckas med att få in din makt och kontroll igen.
Dumpa över ditt mörker återigen.
Skapa ditt krig igen och trigga igång gamla skador.
Ditt skadegörande du utförde mot mig och kärleken.
Och som du aldrig skulle vilja ha ogjorda.
Eftersom det var det som var ditt mål.
Härska och söndra!
Sabotera och förgöra!
Smutsa ned kärleken och dess objekt.
Och sedan fly vidare målmedvetet.
Och helt iskallt byta ut det objekt som du missbrukat klart till ett nytt.
Utan skuld samvete,sorg eller smärta för den du skadat och det du åsamkat.
Och nu kanske lyckas med att få in mig i ditt  livsdrama igen.
Dina farliga pågående spel omkring sex,kärlek,attraktion, passion,oåtkomlighet,övergivande och flykt.
Varvat med spelad välvilja och svartsjukedraman.
Där objekten snurras runt och runt i din dödsdans.
Om du lyckas med att behålla dina  grepp vill säga.
Du slängde ut några krokar,
som du sedan påstår att det var upp till mig att nappa på eller inte.
Din ansvarslöshet.
Som om du inte menade någonting med dina  "gåvor".
Som du  dessutom skickade flera gånger hem till mig.
Som alltid.
Ditt ego.
Som alltid.
Du står aldrig för någonting och du tar aldrig ansvar för vad du  sysslar med.
Utan du  dumpar över allt ansvar på ditt objekt.
Som alltid din beräknade medvetna slughet.
Ditt kalla ego.
Du håller dina grandiosa vansinnestal återigen.
Ditt hat och förakt öser du ur dig.
Du avslöjar ditt  grepp om ditt nya objekt.
Dina avvisanden  och bortstötandet ut ur relationen.
När du troligen har bestämt dig för en missbruksfri period.
Och dina behov av frivillig isolering,distansering,och tillfällig avhållsamhet.
Och tröttnat på ditt objekt i ditt krig emot kärleken.
Ditt tända och släcka relaterande.
Av och på förhållande.Tända på och tända av.
Sedan triggas du av svartsjuka.
Och spelet är igång i ditt  drama igen.
Som alltid.
I dina "relationer".
De få du lyckats målmedvetet att få till det med,
och först nu de senaste åren, i ditt liv.
Då du med stigande ålder tydligen,
har börjat  att målmedvetet söka lite längre relationer.
För dina  egokicktripps behov av kärlek och sex.
Att få till det med något objekt lite längre tid.
Så länge det roar dig vill säga.
Än dina vanligtvis korta sextrippkickar.
Som du berättade om efter en tid i relationen med mig,
att det var så du hade levt i ditt liv.
(Idag kunde jag inte bry mig mindre,
om ditt  missbrukarsexkärlekstrippkicksliv).
En tripp för dig i kärleken,som höll på att kosta mig livet att vara med om.
Och som har kostat mig åratals bearbetning och som kostade min tid.
Min kraft,min kärlek,min empati och min lust och glädje.
Som du enbart sög av mig och dränerade  mig  på totalt.
Utan att ge mig  mer än ett ytterst kort tid av glädje.
Som jag fick betala ett högt pris för för att ha mött just dig i mitt liv!
Och ditt grandiosa egotrippsliv!
Ditt missbruk av sex,kärleken och en relation!
Helt oförsvarbart.
Och du var inte ett dugg mån om det vi hade gemensamt.
I allt det vi hade lärt känna varandra i.
Det man delar och lär känna hos varandra och det man varit med om då  man varit tillsammans en tid.
Men ingenting betydde någonting för dig.
Ingenting av den relationen du fick med min närmaste anhöriga heller.
Vi var utraderade  när du var klar med kärlekskicktrippen med mig.
Och vi var utbytbara.Till nya kontakter och relationer hur lätt som helst.
Du kom bara in i mitt liv rumsterade om under den tid det passade dig.
Sedan var jag borta och utraderad.Samt utbytt.
Helt ofattbart att vara med om med en människa man mötte i stor kärlek vänskap och gemenskap.
Trodde man.
Som påverkade mitt liv och kostade skjortan under flera år.
Allt det man delade som du sedan bara kunde svika och fly.
Efter ditt målmedvetna krig emot kärleken.
Och den destruktiviteten som du skapade så målmedvetet i ditt förgörande av "kärleken" och "relationen".
Den som du aldrig skulle vilja idag eller är kapabel till att gottgöra och reparera.
Eftersom  att "kärlekskicken" med mig är utagerad och utraderad för gott i ditt inre idag.
Nu gäller ju kickarna av ditt nya objekt i ditt drama..
Utan ett tack och värdighet för mig som kvinna,
kärlekspartner, vän, människa och förälder.
Dumpade du mig "kärleken" och  "relationen " i din container.
Och gick helt kallt bara vidare.
Du höll dina grandiosa vansinnestal i ditt hat kyla och förakt för mig igen.
Efter ett kort ögonblick till att vilja närhet.
Som om du ville ge mig någon värme och ömhet.
Ge mig någonting någon gång.
Ett mycket mycket kort ögonblick av intimitet blev det.
Men självfallet styrde du till det till ett misslyckat försök.
Sedan hatet emot mig.
Det kom mycket snabbt och ursinnigt.
Denna gång visade du direkt hur kall du är inför mig.Och livrädd för närheten och mig.
Och hur fylld av hat som du är emot mig och ambivalent.
Och helt utan kärlek ömhet respekt attraktion och passion för mig.
Jag ditt nu utraderade och utbytta sexkärlekskicktrippobjekt.
Din skräck för att komma nära mig igen,
och din beslutsamhet att aldrig ge mig det igen.
Samtidigt vet jag ju att för dig är sex bara en fråga om makt och kontroll.
Avvisande och distanserande ifrån.
Samt för att kunna kränka den som älskar dig.
Med dina maktspel omkring sex närhet bekräftelse och behov.
Inget samspel och ömsesidig kärlek attraktion och passion.
Och så dina otroheter.
Som du utsatte mig för.
All passion och attraktion som bara är  ett spel för dig efter kärleksbombningen.
Just kärleksbombningen som just jag i ditt liv fick vara med om.
Men inte ditt nuvarande kicktrippobjekt,
som du hittade efter ditt målmedvetna sökande på dejtingsajten.
Hon fick dina kalla villkor direkt serverade tydligen.
Men kärleksbombningen för att lyckas med att få dit mig,
var ju en  mycket effektiv metod.
Och idag eftersom att jag är utraderad som ditt kickobjekt.
Och utbytt till ett nytt kicktrippobjekt,i ditt missbrukare-liv.
Så är jag utraderad som din egotrippkärleksexkick.
Nu har du ju ditt grepp om ditt nya kicktrippobjekt.
Som du just nu har fått dit på ditt avstånd  i ditt grepp.
Ditt sex och kärleksgrepp,makt och kontroll,
avvisande och distanserande ifrån.
Ambivalensen som ändå gör att en del av dig,
vet att så länge du kan få det du vill ha så dumpar du inte helt.
Men den dagen då man som kicksexkärlekstrippobjekt är helt utsugen.
Då sker dumpningen brutalt  och helt iskallt.
Utan nåd och utan värdighet.
Som en utsugen kanyl ned i din container.
Och man byts bara ut skoningslöst och brutalt.
Utan nåd!
Utan skam skuld ånger sorg eller smärta för din del.
Gärna med några av dina sista knivstick in i hjärtat.
Som alltid i ditt relationsdrama.
Av och på,från och till.
Tända och släcka.
Släcka och tända.Tända på och tända av.
Separationer och återföreningar.
Helvetesdansen din,som snurrar runt och runt,med ditt objekt tills det faller.
Förr eller senare.
Eller du kanske faller på dina egna sjuka grepp och ditt eget skapade drama?
Det objektet som du målmedvetet sökte efter kriget emot mig och kärleken.
Och som du lyckades med att få dit in i ditt sjuka kalla grepp.
Och som nu  passar dig så bra eftersom kick-objektet,
inte har min kunskap om dig.
Samt saknar min analytiska förmåga.
Och som du är så väl medveten,
om att du kan fortsätta att använda och missbruka.
Och som man säger om en grandios personlighet.
Objektet måste vara underlägsen den grandiose.
Så har man en gång avslöjat denne,
och är en människa som kan stå uppför sig själv.
Då finns det ingen väg tillbaka.In i härskar - riket igen.
Man är den grandiosas hatobjekt.
For ever!
Men så länge det roar dig i ditt krig emot kärleken och dess objekt.
Så fick jag vara kvar.
Men bara på dina kalla villkor.
Som alltid!
Att återigen få dit ett kick-objekt,in i dina sjuka spel och ditt sluga grepp.
Nu nöjet att säga till mig det förstår du väl,
att jag kommer att få tillbaka henne om ett halvår eller så.
Och nu är du inte i centrum.Ha ha ha!
Som om jag någonsin varit i ditt centrum.
I ditt grandiosa härskarrike.
Där objekten varierar för ditt sex och kärleksmissbruk.
Och för ditt krig och avvisande av intimitet kärlek och en " relation".
Där det finns bara en som gäller och det är DU!
Jag började att känna mig svimfärdig efter ett tag när du öste ur dig din galla.
Du själv verkade kunna hålla på i oändlighet.
Nu i din potential av din fulla kraft i ditt besinningslösa hat för mig.
Jag som speglar din sjuka ambivalens,
och din inkababilitet till kärlek och försoning.
Ditt missbruk av kärleken och ditt objekt.
Ditt krig emot kärleken och den som älskat dig.
Fast det var mitt i natten.
Så var du i ditt fullkomliga esse när du höll på.
Din potential ligger där i hatet för och emot mig.
Inte i attraktion och passion och viljan till att vara i intimiteten.
Din potens finns bara där i gång i din galla,
över mig i ditt hat och dina grandiosa vansinnestal.
Du verkade kunna hålla på hur länge som helst.
När du väl kommit igång finns det ingen gräns i ditt hat emot mig.
Jag minns alla sådana där tal som du höll även i relationen.
Och varje gång visste jag att det är vansinne det du sysslar med.
Och att du är vansinnig som håller sådana här vansinnestal.
Emot den som älskar dig.
Så pratar man inte med den man älskar,men med den man hatar,
som en terapeuft sa.
Angående hatfyllda relationer.
Dessutom i detta vansinnestal så höll du ett tal om vad kärlek är.
Någonting man förtjänar och får jobba för.
Du talade som en snål och bitter gammal man.
Allt det som är kärlek som du själv aldrig jobbade för med mig.
Utan tvärtom gjorde allt illa du kunde göra.
Och manglade ned den och mig till den totala botten i ditt besinningslösa krig.
Och nu ditt prat om att vara trogen emot ditt nya kicktrippobjekt.
Enbart för att spela grandios inför mig.
Och med det motivet att framställa dig själv som så jyst mot henne.
För att kunna få mig att känna mig dålig.
Och trigga mig.
All otrohet som du skadade mig och kärleken med.
Som du aldrig gottgjort mig för.
De skador som du gav mig därigenom,
och som jag fått bearbeta i åratal i självhjälpsprogram,
och alla terapier jag gått till.
Allt det du hatar och kränkte mig för.
Min sårbarhet och min styrka och mitt mod,
att våga gå till botten i allt det sårbara.
Allt det som du själv är för feg och outvecklad för att själv gå i.
Och för outvecklad och insiktslös för att aktivt söka hjälp,
för bland annat ditt sex och kärleksmissbruk.
Så att du en dag skulle kunna tillfriskna och gottgöra,
 på allvar den eller dem du skadat.
Någonting som jag för längesedan släppt allt hopp om gällande dig.
Någonting av tillfrisknande som du i dag är för kall och grandios för.
För att ens bry dig om vad detta innebär och betyder.
Jag själv började denna gång under ditt  sedvanliga grandiosa vansinnestal.
Att efter en stund känna mig svimfärdig och fick sedan frossa och sade det.
Du gick som alltid.
Jag  var spyfärdig när du hade gått.
Gått som alltid och lämnat förödelsen efter ditt krig bakom dig.
Utan att bry dig!
Fullt nöjd troligen.
Som alltid.
Att få riva runt i de oläkta såren efter dig och ditt sjuka krig emot kärleken och mig.
Spydde en hel dag efter det tredje uppgörelsemötet med dig.
Och blev sängliggande ytterligare en dag efter den dagen.
Dödssjuk av dig.Som alltid efter ditt krig.
Och ditt gift som du sprutar in.
Ditt mörker ditt hat och din kyla.
Det du bara dumpar över.Som alltid!
Och nu vet jag  efter dessa gånger i mötet med dig.
Att du kommer aldrig att komma längre än så här.
Det jag redan visste men trodde på den mänskliga kärnan.
Men nu vet jag att jag kommer aldrig att få upprättelse,
gottgörelse och försoning i kärlek.
All kontakt är på dina kalla villkor och utifrån din maktfullkomlighet som alltid.
Jag är för evigt utraderad som dit sex- kärlek- kick- tripp-objekt,
och hatad efter ditt missbruk av mig är över.
Hatad eftersom jag påminner dig om vad du sysslade med emot mig och kärleken.
Och visar dig hur outvecklad och destruktiv och missbrukande du är.
Allt det du vill fortsätta att vara i ditt missbrukare liv och är fullt nöjd med att vara.
Och få dit den du behöver just då just där i dina behov drifter och kickar av kärleken eller sex.
Utbytet av missbrukarobjekten går vidare.
Den som du använt klart.
Är utraderad och oandvändbar som ditt kicktripp-objekt!
Du kan få ett ryck som du fick nu.
När du för tillfället trodde att du behövde någonting.
Och när du såg att jag inte brydde mig.
Då måste du få dit mig  igen men tydligen enbart,
för att kunna trigga mig tillbaka in i ditt grepp av triggningar.
Och för att kunna ösa ur dig ditt misslyckande med mig och "relationen".
Samt spy ut din galla ditt hat och förakt över den som älskade dig.
Men kärleken man ger till dig är helt utan resultat för den som gör det.
Samt du är väl fullt nöjd nu att få dit mig igen,
för att få tillbaka din makt och kontroll igen.
Men så fort du hade triggats i svartsjuka av ditt sist använda kickobjekt.
Då insåg du att jag var betydelselös för dig.
Mera än som ditt hatobjekt som du kan ösa din galla över.
Och trigga igång i gamla mönster så du kan känna din kyla och oåtkomlighet intakt.
Och känna dig ointaglig i ditt härskar- rike.
Få någon att börja krypa igen för dig igen och må dåligt av allt ditt avvisande.
Krypa på grund av ditt hat din kyla och din oåtkomlighet och maktfullkomlighet.
Med ditt maktfullkomliga ego intakt går du ut i ditt liv nöjd och belåten?
Du bekräftade till fullo återigen allt,
som jag lärt mig om hur en sådan personlighet som du,
fungerar agerar och relaterar.
Allting är ett krig, makt och kontroll och projektioner,
av personens outvecklade själ behov och drifter.
Och jag kan inte förstå hur en människa kan fungera som du gör.
Utan välvilja,empati och självrannsakan.
Utan kärlek för den som älskade dig.
I avsaknad av ansvar och gottgörelse.
I avsaknad av kärlek.
Din ofattbara kyla och hat emot den,
som du själv en gång målmedvetet sökte för kärleken.
Den som du påstod var din stora kärlek och din själsfrände och vän.
Den som du missbrukade och använde dig av för dina behov.
Av kärlek sex och bekräftelse på obestämd tid skulle det visa sig.
Och sedan kränkte avvisade och svartmålade,
 i ditt krig emot kärleken och dess objekt!
Och som tack för kärleken och relationen.
Var det enda du gav.
Ett brutalt och ovärdigt avslut som gåva.
En sista kränkning och ett sista knivstick rakt in i mitt hjärta.
Och ett efterarbete som kostat mig,
både pengar tid smärta sorg och en bearbetning till den totala botten.
Du själv kunde bara gå och inte lyfta ett finger eller vända dig om en endaste gång.
Trots att du visste att jag har barn som jag tar ansvar för i mitt liv.
Fullt nöjd i din kick av att målmedvetet,
söka upp nya kickobjekt i ditt sex och kärleksmissbruk.
Och nu i behov av att återigen dumpa över dina kickar över mig av ditt missbrukare liv efter mig.
Och allt du gör utgår alltid utifrån ditt ego,och dina behov och drifter.
Och jag vet ju med all erfarenhet av att ha varit med om dig.
Hur kall du är för den du själv sökte i kärleken.
När dina kickar är över av den rätta speglingen.
Helt ofattbar att ha mött och varit med om.
Efter kärleksbombningen som du fick dit mig i.
Då när du ville ha in ett rätt speglingsobjekt och kicka igång ditt tomma och kalla hjärta av.
Det finns ingen nåd.
Det finns ingen kärlek.
Det finns bara kyla hat och förakt i ditt härskar- rike.
Och för mig  finns det inget som helst bra,
med att veta att det finns människor som du,
som går runt ute i världen.
Och kostar liv,kraft,tid,pengar,smärta,sorg,
kärlek och energi för den som möter allt detta!
Och som kan kosta ens liv av att vara med om och att ha varit med om.