måndag 30 juli 2012

Det Var Dig Jag Såg.

Det Var dig jag såg.
Det där ljuset som fladdrade till.

Det var dig jag såg.
Allt det du sade att du ville.
Allt det du mötte i mig.
Det som du själv sökte.

Du fick mig att förlora.
Förlora alla illusioner.

Och det går aldrig att vinna i ditt spel om kärleken.

Du tog mig  med.
Du drog mig med.
Du drog mig ned.

På din egen resa.
Den resan som du reser.
På dina kalla villkor.


Du tog mig med.
Du drog mig ned.
Du fick mig att förlora.
Du sänkte mig totalt.
Jag vände mig om en sista gång.
Innan jag såg.
Såg på din ryggtavla.

Den du alltid vänder.
Den som är du.
Och jag visste det så väl.
Du hade valt  din väg.
För länge länge sedan.

Du fick mig att förlora.
Du sänker mig.
Du sänkte mig.
Du sänker mig totalt.

Det finns kärlek.
Men inte för dig.
I dig.
Med dig.



2 kommentarer:

Marcus sa...

Känner igen den där glorifieringen som en narcissist skapar då när denne gör allt för att få dit sitt objekt.
Man tror ju som människa att kärleken finns där på riktigt.
Men ack nej ack nej man bryts ned av kylan och manipulationerna.
Av den tomma och illvillige.
Tack o tack för dina texter.
Det krävs allt för att ta sig ur och då behöver man texter och erfarenheter från alla andra som har varit där.
Kram Marcus.

Lena sa...

Hej!Tänker varenda dag på hur den människan som jag älskade knäckte ned mig.
Precis som du skriver sänkte mig totalt.
Idag har jag insett allt som en narcissist eller en psykopat gör i mötet.
Man söks som du har skrivit om för sin potential.
För att knäckas och då går egoisten vidare till en ny.
Relation är det aldrig frågan om utan ett fortsatt missbruk av någon ny människa som ska kicka upp missbrukaren av kärleken för en tid.
Tack för det du skriver och alla andra som har kunskapen om hur dessa störda kalla personligheter far fram på sin livsväg.
Det tar tid att repa sig men det går.
Med hjälp av sunda människor och av terapi och annat som man kan söka för att kunna resa sig efter smällen.
Smällen av en egoist och sadist.

Rum