fredag 10 september 2010

Är du lycklig nu ?

Jag frågade dig är du lycklig nu?
I ett av alla de där oändliga telefon-samtalen.
(De där samtalen som var en del av ditt egodrama).

Skulle det visa sig med allt facit i handen i all bearbetning efter dig.
I just det där telefon-samtalet liksom,
stoltserade du,med ditt"gå vidare" prat.(Du lät stark och fri).
(Fri att jaga vidare på din missbrukare-väg).Skulle det visa sig med facit i handen.
Och i all bearbetningsarbete efter dig och ditt ego-drama med just mig som objekt.

Jag undrade faktiskt om du var lycklig.
Så där som man undrar då man verkligen bryr sig om någon.
Du svarade lycklig är man väl aldrig.

Men jag tror att du var lycklig just då och där i ditt ego-drama.
Lyckan i att ha skadat allt som var och är kärlek solidaritet vänskap passion,
tillit intimitet och en relation.
Lyckan i att ha krossat och raserat allt och knäckt ned mig till botten.
Lyckan i ruset av ditt vansinne som du hade agerat ut till botten.
Lyckan där att känna dig fri nu och känslan av att jaga vidare efter nästa kick.
I ditt missbruk av en annan människa för att fylla upp din tomhet.
Och lyckan i allt ditt hat och svartmålande av mig som det nu uttömda objektet.
Som hade kickat upp ditt ego för en tid där i ditt egoliv.
(Lyckan i ruset av ditt vansinne din enda sanna lycka troligen).

Med ditt svar lycklig är man väl aldrig landade jag där på botten.
(På botten efter ditt krig).

Lyckan kan vara total det vet jag idag.Inom mig själv.
Kärleken den finns.Kärleken minns.Och den kan läka och göra oss människor hela.
Kärlekens kraft är stor det vet jag nu den kan gå över berg och ned i djupa dalar.
Den kan springa tusentals mil för att möta just den som man älskar och kämpar för.
Den kan kämpa till botten.Kärleken finns och den minns.
Den känns ända in i hjärteroten och i varje cell i nervsystemet.
Den kan se in i ögon som vill ge och som kan ta emot.
Den kan vara bestående om vi vågar möta den och vara i den.
Om vi bara vågar öppna våra hjärtan.Och stanna kvar där.
Kärleken kan öppna smärta och sy igen de sår som blöder.
Men bara i verklig kärlek som vill ge och som vågar att möta den.

Själva lyckan den kommer och går.Själva lyckan är aldrig evig.
Men lidandet är inte konstant.Genom lidandet renas själen,säger vissa läror.
Därför kan vi uppnå lycka.Men inte utan att genomlida smärta,
utan den kan aldrig verklig lycka uppnås.
Meningen är inte att skapa lidande,och ge andra smärta.

Lyckan finns helt klart där i hjärtat.Och som Dalai Lama säger
 "Vi är skapta för att leva lyckliga".

Utan konflikterna i själen skulle ju allt vara så enkelt.
Men vi består inte av smärta.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Lycka är att ge lycka,att göra någon annan lycklig.Att vilja väl,reda upp konflikter,gottgörelse

Anonym sa...

Att verkligen våga vara nära en annan människa,våga möta smärtan och rädslan inom sig själv,och våga stå kvar.Det fodras mod för det,och insikt,och hopp. Och det ger och skapas lycka i själarnas möte.Det helar och renar och för vidare lycka....

Anonym sa...

Lycka är, verklig kärlek till den eller de vi möter på vår livsväg.Att stå kvar för någon annan människa och kämpa.Och att ge till någon annan och släppa på egot.

Manne sa...

Lyckan finns i att ge och finnas till.De människor som vi älskar och betyder någonting för.
Det är den sanna lyckan allt annat är bara yta.
Kram och tack för dina texter.
Allt klarnar även nu efter år av smärta.
Efter egoisten som krossade allt som du skriver det finns ingen där.
Bara en egoist och missbrukare.
Kram till alla er som kämpar och kämpat tillsammans är vi starka i all kunskap och mod.
Mod att resa oss och styrkan att orka det.

Sigge sa...

Absolut inte skapa lidande till de som älskar oss.
Men just det gör dessa personlighetsstörda narcissister och pyskopater.
Projicerar sin egen skit och mörker oemottagliga att ge och ta emot kärlek.
Tar tid att resa sig men det går.
Sökte kunskap om dessa vidriga personlightere och jag läkte dag för dag.
Men sök en bra terapeuft som inte skuldbelägger en själv.
Mot ondskan har vi inget skydd tyvärrr man vill ju tro på att den som söker en själv för passion och kärlek vill verkligen ha det och ge det.
Men dessa missbrukare kickar bara av den man är och hatar det man själv vill och ger.
Sjukt men tyvvärr en bister sanning.
Kram och tack för alla texter.

Rum