lördag 29 december 2012

Jag har alltid älskat dig.

Min älskade vän.
Dina ord som jag tänker på nu.
Du föll ihop häromdagen och var borta för evigt.
Ditt liv var inte lätt.
Du var en av dem som föll nedåt bit för bit.I din egen destruktivitet.
Och jag tänker nu du slapp i alla fall lida innan döden kom i sjukdom eller någonting annat.
Åtminstone döden,utan att vänta på den och ett långt lidande innan.
Men ändå.
Det är så många vackra minnen av vår vänskap.
Din kraft, din vildhet,din värme och din charm.
Älskade vän.
Jag hann inte säga någonting innan tiden var för evigt ute.
Älskade stjärna som blinkar långt därborta i kosmos nu.
Jag har alltid älskat dig.
Dina ord till mig och dom ger jag tillbaka till dig nu.
Älskade vän.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vackert!

Rum