Staden Vaknar Nu.

Det becksvarta mörkret viker av bit för bit.
Gryning.
Ljusgråa fält blandat med rosa och lätt orange,över himlen.
Några lampor i höghusen blinkar långt där borta.
Jag ser ett flygplan som gör ett streck över hela himlen,
som försvinner lite längre bort.
Och det är nu jag minns.
Regnet över våra ansikten.
Regnet över våra skuldror.
Där vi sprang över fältet.
Utan att ens kunna ana.
Det som väntade,det som blev,det som aldrig kunde  ha blivit till någonting annat.


.