Inlägg
Du får en kallelse.
Ett datum och ett klockslag.
Ett sjukhusnamn.
Med instruktioner om att fasta innan.
Och ta av dig alla eventuella smycken.
Kallelsen.
Till punktering.
Till Datomografi.
Den pingpongbolls stora tumören.
På höger sida.
Ska nu genomsökas grundligt.
Jag är inte friskförklarad.
Jag är heller inte sjukförklarad.
Så nu är jag tillbaka på jobbet.
Du får en kallelse ifrån himlen.
En kallelse från alla änglar.
Och alla väntar på dig nu.
Men ha inte så bråttom.
Din tid kommer.
När det är dags.
Du får en kallelse.
Du får den i din hand.
Och än så länge så vet ingen vad som väntar dig.
Döden eller livet.
Du får en kallelse.
Du behöver bara vänta på den.
Den kommer en dag.
Du får en kallelse.
Du får den.
Du får den i din hand.
11 kommentarer:
Den var fin... Fylld av eftertanke.
Ja lugnet före stormen.
Alla blir skärrade runt en själv men jag kan inte påverka något just nu.
Mycket tacksam för att det finns de som verkligen bryr sig.
Man vet vilka som är ens kära när det gäller.
Man vet det även innan,men det syns som klarast,när dödens vind sveper förbi.Och bara livet gäller.
Dödens vingslag ska det stå.
Tack för din kommentar!
Jag vet hur det är ens barn och anhöriga blir jätteoroliga.Och speciellt gällande en tumör klingar obehag bara ordet.
Jobbigt att vänta på alla turer innan man vet nåt.Lätt att fantisera värsta scenariot också.
Kram o lycka till.
Ja man ser och uppskattar verklig vänskap när man hamnar där.Kärlek och stöd när det gäller.
Den som inte finns där i såna lägen är ingen man vill ha i sitt liv i alla fall.
Mycket värme och kärlek och skratt och närvaro och bus till dig .
Kul kul!
Bus i mitt hus!
Lek i mitt hjärta.
Utan en massa smärta.
Livet väntar.
Och alla underbara möten med de människor som älskar mig.
Tralalala........!
Tackar tackar.
Att välja livet!
Det är stort.Störst av allt!
Om man nu får välja och kan!
Hej i kvällningen!
Nu har jag läst ikapp din blogg.
Det har varit fullt upp hos mig men nu tänker jag svara upp så gott det går.
Citat Savio= Missbruket styr men objekten varierar.
Helt rätt men jag vill tillägga -
Objekten får alltid på olika sätt och vis bli slagträn för den "sjukes" behov här och just nu och nästan alltid blir det ett likartat slut. Objektet trasas känslomässigt sönder för den "störde/as" handlingsrepriser som grundas på olika vardags/livssituationer som tidigare funnits eller som uppkommer i relationen mellan objekt och den osunde/a.
Den "sjukes" fiskande efter objektekts svagheter där smärtpilen kan skjutas in för att
skapa obalans hos objektet och själv få komma undan sitt egna störda relaterande/beteende.
Alla har vi vår akilleshäl och den finner "avståndstagaren" lätt genom sin finslipade manipulation av sitt godtrogna/godhjärtade objekt.
En missbruksrelation kan aldrig på ett gott sätt fungera och den som inte vill bli fri ifrån sitt missbruk kan heller aldrig få en äkta kärleksrelation som bygger på tillit, ärlighet, intresse för varandra, trygghet, glädje och att stötta varandra när svårigheter dyker upp.
Planering av här och nu eller en framtidsvision kan heller aldrig existera. Detta är min övertygelse
efter att jag har blivit "frisk" efter min värsta resa.
Jag vill också säga att jag tänker på dig och din förestående röntgen och hoppas att du får ett gott besked så snart det är möjligt.
Varma tankar till dig.
Än en gång, jag tänker på dig
i det svåra som du nu går igenom
och sänder dig mina allraste varmaste tankar och känslor inifrån mig själv till dig.
Hej igen och tack Dora för din omtanke och dina allomfattande ord.Du har så rätt i det du skriver.
Som alltid.Man kan aldrig lyckas med vad man än gör och satsar med en människa som sitter fast i sitt missbruk och är i vissa fall inkapabel till att göra någonting annat som det ser ut.
Det enda man kan är att söka läkning och tillfrisknande själv och söka friska relationer på vägen framåt.Eftersom en sjuk missbrukare knäcker och raserar allt som man vill i sitt friska jag och kan aldrig leva upp till någonting som leder framåt.Du har ju skrivit om detta så ingående hur smärtsamt det är för den som befinner sig där i all vanmakt och krossade förhoppningar om någonting annat.Som kanske infirats i några ögonblick.Tackar för dina kommentarer och din omtanke och jag vill tro att det är inte så allvarligt med den här tumören.Hoppas att det inte är det.Tack och kram.
Skicka en kommentar