söndag 8 april 2012

Det Nordiska Vemodet.

Jag sitter här vid  vardagsrumsfönstret.I mammas bostad.
Tillbaka till en tid,till de här rummen.Som tillhör en bit av min uppväxt

Och jag ser ut över tallarna.Kvällssolen i April.
Det vita kalla ljuset.Det blå ljuset.
Nyss lite rödfärgat,över talltopparnas mörkgröna.
Långt därborta över bergens täta skog.Det är nu jag förstår.
Varifrån det här vemodet en gång härstammar ifrån.

Det nordiska ljuset.Efter mörkret.
Solen som aldrig verkar att vilja  gå ner.
Men det gör den till slut.Än så länge.

Och jag tänker på dig nu.Dig.
Du som gick under jorden då du hade krossat mig kärleken och "relationen".
Du som agerade ut ditt vansinne ned till botten.
Din botten dit du driver dina objekt och "relationer".

Och nu så fick du ett av dina ryck där i ditt grandiosa vansinne.
Att söka kontakt med mig.
(För att trigga igång ditt sjuka drama).

Du sökte kontakt.Utan förvarning.Och efter en lång tid.
Du som dyker upp då det passar dig där i ditt grandiosa egoliv.
Då du får ett ryck och behöver kicka upp ditt ego och känna din maktfullkomlighet intakt.

Du som tror att du kan göra som du vill när du vill och om du vill.
Och du gör som du vill utan respekt omsorg ansvar djup och seriositet

Utan solidaritet och kärlek.
"Kärleken" som du nu säger är en psykos.

Ja din psykos i ditt egodrama.
Din psykos som jag vet allt om efter dig.
Och ditt störda livsförgörande relaterande.
Emot mig och  kärleken tilliten solidariteten intimiteten och kärleken.

Allt det där du sökte mig för.För att du såg att jag hade allt det där.
Allt det som du själv saknar där i din tomhet.
Din ambivalens och i din skräck för allt som innefattar kärlek och intimitet.

Allt det som du sökte just mig för.För att du såg att jag hade kärleken och empatin.
Att jag hade solidariteten och den där viljan och längtan.
Till intimitet vänskap passion och relation.
Allt det där som du inte klarar av.Och allt det som du själv saknar.
(Din kick din tripp).

Saknar där i din ambivalens i all din egoism och cynism.
Och du såg den renhet som du sa fick dig att känna dig så ren.
Som du aldrig hade gjort sade du i hela ditt liv.

Jag fick dig till att känna dig så ren sade du.
Allt det där vackra som du ville komma åt inom mig.
Och kränka knäcka och krossa.
Av all din avundsjuka ditt hat och i din tomhet.
Och allt av kärleken som du ville smutsa ned med alla dina fula billigaste medel.
Det enda du för mår angående kärleken.


"Kärleken" som för dig bara var och är ett spel.
För att få dit mig eller någon vem som helst.
För ditt sex,kärleks och relationsmissbruk av kvinnor.
Det enda du klarar av att syssla med gällande kvinnorna och "relationerna".


Kärleken.Allt det där som bara är en lek för dig.På obestämd tid.När du behöver någon.
Egentligen vem som helst.Bara du kan fylla upp lite av din inre tomhet.
För en tid.Och sedan.Är allt över.För dig.

(Din kick din tripp).
Här i livet i ditt grandiosa egoliv.


Tills dina sista spikar i kistan.Kistan som du kallar den "relation"
 som du för tillfället lyckas med att få igång.
Med någon vem som helst för dina missbruk.
Dina sista spikar som du pratade om även nu med den kvinnan.
Hon den vem som helst som du målmedvetet jagade efter.
För att få bort mig ur ditt grandiosa vansinne.
Som du hade knäckt ned mig till botten av.
Målmedvetet i varje detalj.

Hon den nya vem som helst.Hon som du målmedvetet jagade efter.
För att kunna fly vidare på din missbrukare-väg genom livet kroppar hjärtan och själar.
(Din kick din tripp).Här i livet.
Utan åtagande ansvar kärlek respekt eller samvete sorg skuld eller smärta.
Över ditt missbruksrelaterande.


Och det är nu jag minns dig.Precis som det var.Som det blev.
Och allt som inte blev.Du som krossade alla drömmar.Du som krossade alla illusioner.
Du som drog ned allt.Drog in allt som var kärlek.
In i ditt mörker.

Du som har dykt upp i mitt liv igen.Utan förvarning.
Efter en lång lång tid.(Antagligen i något ryck som du tydligen fick).
Nåt ryck av att få ditt ego upprättat av mig.
Och i ditt behov av att vilja knäcka ned mig till botten igen.
Och där kunna vända mig ryggen.I ruset av din förgörelse av kärleken.
Och i vetskap om vad du har kostat mig.

(Din kick din tripp).


Drömmarna som du tog mig med i.
Drömmen om stor kärlek passion och själsfränder.
Resan som vi skulle göra tillsammans.
Det som vi båda saknat och längtat efter.
Den där kärleken.Du ser mig.Jag ser dig.Jag vill dig,och du ville mig.
Ville kärlek.Det trodde jag på.Trodde du ville även mig.

Alla samtal vi förde.Vi som jag trodde på var vi.
Som jag trodde var.Tillsammans.Allt det gemensamma.

Då.Din hand över min arm.
Den där första gången vi sågs på tu man hand.
I den där förförande spänningen liksom.
Vi visste båda att det var en kemi.
Som bara väntade på att förlösas.
I tusentals partiklar av ömhet och kärlek.
Dina fingrar som strök över min arm.Lätt.
Du sa att du tyckte om att känna på min hud.Du log.Då.

Och jag minns dina fingrar när de sökte mina.
Du flätade in dom så där starkt och bestämt.
Och du viskade i mitt öra.Det är du och jag  nu.

Vi bär på samma slags samma längtan.
Efter någonting annat.Det sade du.

Och senare.Efter den där kemiska sammanblandningen.
(Som du kallade den kärleken för).
Efter den där gemensamma föreningen av kärleken ömheten och viljan.

Ditt krig emot mig och kärleken.
Det krig som aldrig kan vinnas av mig.
Det som krigas av dig målmedvetet och maktfullkomligt.
Kallt och beräknande.Och när du har fått allt det som du sökte.
Sökte av mig.


Då fick jag all din flykt.Din ambivalens din kyla din tomhet.
Ditt avvisande din cynism din missbruksmentalitet.
Dina avvisanden.Dina iscensatta separationer.

Din oåtkomlighet.
Aldrig där.Jo.

Om du behöver något.Om du vill ha något.Om du.Om du vill.

Och när man nått den där botten.Som du vill knäcka ned allt som ingår i en intim relation.
Den som du aldrig når inom dig själv).Och du tog mig med.Du drog mig ned.
Dit.Där man sedan.Kryper omkring.Besatt och beroende.

Det som du själv skapar.Det som du själv är.
Det  enda som du ger.Det enda som du tydligen förmår att skapa.

Och det besatta och beroende.Det som du sedan hatar.
Det som du hatar att se inom den kvinnan som du har fått dit.

Du gick vidare.

Utan att vända dig om en enda gång.
Utan att lyfta ett finger för mig.
Utan ett tack eller värdighet för mig,för oss.
Och för den "relation" som vi hade.

Vi.
Trodde jag.
Utan att vända dig om.
Målmedvetet utbytt.
Det är det jag minns nu.
Dina tankar,dina ord.Dina handlingar.
Din kyla ditt hat dina kränkande ord.
Ditt hat emot mig kärleken och "relationen".

Det där ljuset nu.
Över mina ögon.
Det vill aldrig gå ned.
Röda färgen över bergen därborta,ifrån mammas balkong.
Och jag minns nu.
Alltihop.

Hur du gick vidare.

Du bara flydde.
Utan att vända dig om.
En endaste gång.
In i  dina kickar.

Ditt mörker.

Efter att ha dumpat det över mig.
På jakt efter dina kickar.För ditt ego.

Svartmålandet av mig.
Nedmanglandet av kärleken och "relationen".

Och du så nöjd även nu långt långt efter.
Allt det du så målmedvetet skapade.

Fast jag sa.Det är ljuset här nu.
Tillbaka efter mörkret.Det finns förlåtelse.Det finns kärlek.

Men ingenting finns inom dig.Det vet jag nu.
Återigen.Återigen din makt din kontroll.
Dina missbruk.

Och  du gick.Som alltid.Utan att vända dig om.(Din kick din tripp).
I ruset av ditt mörker din tomhet.

Och jag vet nu.Det där vemodet.Som ligger här.
Över tallarna ikväll.Över bergen.Över tankarna.
Och du,du har gått för länge sedan.

Du som alltid går.Som aldrig står kvar.Det finns ingen kärlek.
Det finns ingen nåd.För den som  missbrukats klart av dig.
Du gick bara vidare till ett nytt objekt.Utan att vända dig om.
En endaste gång.

Så nöjd.Över allt det du skapat.
Så nöjd efter allt.

Efter ditt krig.(Det som kostade nästan mitt liv).

Att ha varit med om dig.Att ha älskat dig.(Din kick din tripp).
Den enda plats i livet där du kan bli och känna dig som någon.
Då du kickat upp dig för en tid av en kvinnas kärlek och passion.
Och då du gjort allt för att knäcka ned henne efter en tid.

Utan kärlek jagar du vidare efter nästa kick och nästa tripp.
I ditt sex,kärleks och relationsmissbruk av vem som helst.
(Vem som helst som kommer i din väg).
Eller på vägen du flyr på genom livet.

(Din kick din tripp).

5 kommentarer:

Mar sa...

Vackert!
De där typerna går alltid vidare.
Utan att bry sig och ha brytt sig på riktigt!
Egot o kicksökaren..
Usch svikarna i kärleken.

Got2b sa...

Hej tjejen! Tillbaka efter denna märkliga helg... Tangentbordet igen då. Kram från Norrland!

Sania sa...

Ja du det är så de funkar.Casanovorna i ett nötskal.Har man mött en då vet man.
Hellre äkta kärlek o en verklig relation.Än en sex o kärleksmissbrukare tillika kall och maktfullkomlig.Passionerat sex kan man glömma då förälskelsekicken bedarrat för denna typ av casanova.Du betyder ingenting då missbrukaren sugit ut rubbet av just dig.Tack o Hej leverpastej.
Kallt o tomt ambivalent och dötrist relation i längden.Ett krossat hjärta det får man som tar tid att läka.Själva går de alltid vidare dessa tomma kalla ehgon.Kram och hopaas du fått lite lugn o ro nu efter kriget.

Mario sa...

Din kraft din power din känslighet och öppenhet.Allt det som egot ansåg sig behöva.
Ta och dränera och kicka upp sig av.
Den kärleken som är så underbar att fortsätta i som kan uppstå mellan två verkliga själsfränder.Det klarar inte dessa tomma individer av.
Det som är så underbart att mötas i och utceklas vidare och vidare i.
Trasiga relationer kantas ett egos egotrippsliv av.Och de blir till sist så ensamma i livet.Men utan att bry sig så mycket bara friheten finns.Stt fortsätta i missbrukandet.Av sex och kärlek.
Tragiska människor.

Sonia sa...

Vilket ego.
Trist att behöva möta i kärleken.
Kram till dig och styrkan och kärleken är din!

Rum