Till Minne Av Amy Winehouse.

Såg dokumentären om dig och din karriär och ditt liv, Amy.
Alla bilder av dig och inspelade filmer,alla dina framträdanden och konserter.
Du,med ditt breda leende,och din fantastiska röst,
du var aldrig så där framåt,och inställd på en karriär.
Men det blev en karriär, för att din röst, och du var en naturbegåvning,och det upptäcktes.
Och du levde i energin av din röst som du älskade att använda i ditt artisteri.
Allt det som du gav ut till alla som ville höra den och se dig där på scenen.
I all din begåvning och ditt inre ljus,så fanns baksidan,
din destruktivitet,ditt missbruk av alkohol och droger.
Den drivkraften som tog över mer och mer.
Och till sist blev din död.En alltför tidig död.
För dig var kärleken det viktiga som din far nämnde efter din död.
Kärleken som alltid fanns där för dina närmaste.

Dina kärleksrelationer blev aldrig långvariga och stabila.
Och några av dem påverkade dig så negativt.
Att  du föll nedåt, in i det där mörkret, gång på gång.
Din skuggsida som blev de där dåliga inslagen i ditt sjungande och artisteri .
Du balanserade konstant på den där linan av din begåvning lusten och glädjen,
Den där skuggan som fanns där av din destruktiva livsstil .
De sista konserterna du gav visar den tragiska verkligheten,
vad droger och  alkohol gör med en människa.
Ditt förfall kunde inte döljas, inte ens din förmåga att sjunga fungerade.
Ditt liv blev kort Amy, du är saknad av många.
Din röst finns kvar och lever vidare i all musik och alla låtar,
som skapades under ditt korta och intensiva liv i sången och din karriär.
Och varje gång som jag  lyssnar och ser dig där på scenen.
Så påminns jag om vilken artist du var.En av de största och oförglömlig.