Några Slutar Aldrig Festa.

Var tionde  svensk är alkoholist säger statistiken.
Låter lite ofattbart att det är så pass många.
Några slutar aldrig att festa.
Många fler gör det.
Det var det jag märkte redan då i tonåren,
då det där förbjudna och spännande lockade.
Alkoholen som gjorde den trista vardagen till helgen till den speciella  stunden som väntade.
Där alkoholen var den centrala punkten i sammanhanget.
Jag minns henne och honom som alltid,
började snacka en massa goja,efter ett antal öl.
Och som man fick liksom bära dennes kroppstyngd emot ens egen kropp.
För att leda den aspackade hemåt.
Jag minns just honom som inte kunde låta bli att ge mig,
en eckligt blöt kyss i nacken,dreglande och skitjobbig.
Och en massa gaggande att det är ju dig jag alltid har älskat,
men aldrig vågat att ta kontakt.
(Och nu minns jag även dig,dit fyllegaggande,din bakfylle-ångest).
Då jag dög som din morsa och kurator.
I alla tunga ambivalenta dryga och krävande samtal.
Som tog min tid min kraft min kärlek och empati och mitt engagemang.
I tron att du ville någonting med dina problem.
Men idag med facit i handen.
Så vet jag ju,att det var din eviga rundgång i ditt eviga problemsökeri.
Som aldrig går att lösa och som du själv aldrig har tänkt dig att lösa.
Men får den som älskar dig att tro att du vill någonting med dig själv livet och "relationen".
Din ilska och irritation i alla dina bakfyllor, endera under relationen.
Eller i de ständiga separationerna,som du alltid skapade och arrangerade.
Då de timslånga uppgörelsesamtalen som handlade om dina problem,din ambivalens,
till relationen och aldrig där aldrig här relaterande.
Ditt alkoholmissbruk som emellanåt brände ut dig lite grann.
Och som gjorde dig ändå mer, aldrig här,och aldrig där relaterande.
Ditt trams och tjafs om din alkohol - problem som du periodvis spelade lite teater omkring.
Att du ville sluta att dricka för att du är ju  en alkoholist.
För att ta tillbaka allt,men jag vill dricka och bla bla bla.......
Och som svar på min önskan att du kan väl lova att aldrig mera vara otrogen.
Så fick jag.
- Du måste i så fall binda fast mig  så jag inte kan gå ut på krogen.
Helt bortkastad tid och engagemang i min tillvaro och för min del,
att engagera mig i dina problem jämnt.
Och som inte gav mig ett skit tillbaka !
Eftersom en alkoholist är ett superego.
Så länge missbruket och alkoholen styr kropp och själ.

Det finns alltid dom som efter några år i krogsvängen,och efterfesterna
försvinner därifrån.
Men några slutar aldrig att festa.
Åker fortfarande taxi hem från någon krog 10, 15 20 30, 40, 50 år senare!
Den ständiga alkoholisten,som alltid kommer att gå ut och in i sitt drickande.
Och som alltid  kommer att hitta nya supar - kompisar att festa runt med.
Eller nya partners som delar intresset av att sitta på krogarna.Eller kickarna av engångsraggen.
Och kommer aldrig längre än till nästa krog i sitt liv.
Går ut och in i relationer.
Stannar aldrig upp någon längre tid i supandet, drickandet, festandet.You Name It !
Det är dom som kallas för alkoholister,men skulle aldrig erkänna det.
Jo kanske i någon bakfylla,svår ångest,fyllo-otroheter,
när festen eller en eventuell kärleksrelation börjar att  urarta!

  - Ja jag är  väl alkoholist då !
Men gör ingenting åt det varken förr eller senare.
Kanske ett uppehåll eller två.
Några slutar alltså aldrig att festa !
Men många flera gör det.