torsdag 11 november 2010
Det Vackraste Ordet Som Finns
Läste en intervju med en författare som fick frågan vilket är det vackraste ordet som finns ? Författaren svarade utan tvekan, "Mamma"! Och det kan jag förstå att han tycker ! Det finns så många fula namn vid benämning av kvinnor ! Men benämningen,"Mamma"! Den går liksom aldrig att förfula! Tänker nu på den store regissören "Aldomovar" som alltid tackar sin mamma för allt i sina tal om varje film. Och han har ju ofta ett tema i alla filmer som handlar om Mamma ! Tänker på den fantastiske filmen av honom. " Allt Om Min Mamma" Inget ovanligt kanske att temat, relationen till mamma, finns med i många konstnärliga skapelser, den relationen, påverkar ju väldigt mycket i livet. Hur man agerar, relaterar, och hanterar livet, sig själv och relationer. Det är ju så, fantastiskt, att vi alla föddes ur vår mammas kropp , där vi dessutom blev till och utvecklades till ett liv ! Även om det lilla embryot skapas av två kroppar ! Min yngsta dotter tittade på en film i går kväll med mig. Som Bland annat, handlade om en man och en kvinna, som efter många turer, i åratal av separationer, försoningar, möten, sorger och bedrövelser ! Och det klassiska temat, mannen flydde fältet så fort det började närma sig någonting seriöst och varaktigt ! Så hade dom nu flyttat ihop och gift sig. Men vardagen började bli lite ensidig av samma rutiner, och dom började bli uttråkade av varandra i den fina bostaden och allt dom gjorde ihop ! Då utbrast min dotter men gud vad tråkigt ! Dom har ju bara varandra och inga barn ! Och jag minns tanken när jag så gärna ville ha ett barn till med min dåvarande man ! Gud vad tråkigt om jag bara skulle ha suttit med en man i mitt liv, utan barn. Det skulle absolut inte ha räckt för min del. Så intressant skulle ingen man ha varit att samtala och umgås med i åratal, eller periodvis, oavsett gemensamma intressen, intilligens, attraktion, värderingar resor, äventyr ihop ! Och den så kallade friheten att kunna göra vad man vill när man vill, och hur man vill, utan ansvaret och rutinerna och kraven som alltid finns när man har barn och dessutom i minst 18, 19, 20 år framåt ! Det finns ingenting mera givande, allvarligare, djupare, och roligare än att ha varit med om att ha barn i detta livet ! Och barn är ingenting som man skaffar, Och vem som helst kan göra det, t.om missbrukare eller vilken Svensson som helst ! Som en cynisk person sade till mig ! Barn är en gåva, ett seriöst val, ett åtagande, ett oerhört stort ansvar och den största glädjen och tillgången, om man gör det bästa, största och mest meningsfyllda av föräldraskapet ! Sedan kan man ju inte göra rätt i alla lägen, man har sina brister och fel. Och livet och tillvaron kan ställa till det på olika plan så man inte alltid är den där glada,trevliga tillmötesgående, närvarande, starka, stöttande föräldern man vill vara och försöker att vara i mesta möjligaste mån ! Om jag inte hade valt och kunnat få barn i detta livet. Då hade jag gjort en massa andra spännande och utvecklande saker och kanske hade förverkligat mig mera på vissa områden , och uppskattat den tillvaron ! Men nu fick jag den stora lyckan, att kunna få barn och att bli och vara just "Mamma" !
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ...
-
Har du mött den så "villige".Den så villige just dig som människa. Den så villige just dig som människa. I den ömsesidiga vilj...
10 kommentarer:
Ja själv kan jag inte få barn men hade ju gärna blivit mamma förståss..tycker också synd om många barn som far illa..barn på dagis som ingen har genuint intresse eller tid med. Tänker på alla stackars vilsna tonåringar som bara flänger runt på stan medans mamma "förverkligar sig själv" som vanligt och som egentligen inte någonsin haft tid eller utrymme för någon annan än för sig själv , sina extrajobb, sina skulder..sin karriär och sitt eget ego. Shit. Känns då skönt att jag åtminstone slipper ha ansvar för ett litet barns välmående.Jag står själv, kan inte heller gömma mig bakom en mammaroll som jag tycker jag ser är så vanligt att mammor gör..stressar och Skäller på sina barn i hemmet men skrattar och ler utåt, skyltar med "mammalyckan", trycker ner mig som inte kan få uppleva det som dom tror jag sörjer eller avundas DEM.Så visst.Livet är inte rättvist varken för ledsna barn eller vuxna mammor /ickemammor.Livet är bara som det är.Hudlöst smärtsamt ibland oavsett om vi har barn/inte har barn/är barn.
Tänkte tillägga just detta att barn ger inte atomatiskt lycka eller välmående ! Eller fyller ut varken ensamhet, etter det man har inom sig själv av smärta tomhet med mera. Men jag ville poängtera att det är glädje och ett val om man nu har valt att ha ocj´h kan få barn biologiskt sett . Annars finns ju alternativ som jag inte behöver räkna upp här. Jag tycker att man fokuserar så mycket på att hitta rätt partner och den stora romantiska lyckan i detta. Vilket inte alls är säkert är det allomfattande lyckliga.Vi behöver finna den glädje som vi vet kan vara det viktiga i våra liv och det är ju väldigt individuellt vad man anser vara den glädjen och meningen !
Absolut relationsromantiserande drömmar är inte realistiska många gånger ! Speciellt ej om du stött på din värsta fiende. Men vänner, barn, konsten och kärleken till Livet och inom sig själv är det viktigaste. Då kan man ge det bästa och skippa helvetesrelationerna dom är inte värda ditt fokus och allt nedåtgående du fått på köpet.Grundlurad i kärleken det tar tid att resa sig ifrån den smällen. Och att bygga upp självkänslan igen. Den värsta loosern, och det största misstaget att gå på alla lögner den personen gav.Men det kan bara bli bättre efter du gått igenom rubbet
Parrelationer är inte allt och du har rätt i att tycka vad trist bara en man och inga barn. Men man kan ju leva utan man och barn också och ha det bra. Det viktigaste är att ha friska relationer och kärleksfulla människor omkring sig och skippa missbrukstyperna och personlighetstörda individer dom föregör allt och alla även lyckan att vara Mamma och även barnen.
Ja man blir ju ej värderad som Mamma heller , och allt fokus hamnar på den personen barnen allt annat hamnar i skymundan och man kan ej vara fokuserad på det viktigaste, i livet om man har barn så ska det inte ta energi att ha en annan vuxen nära! (Som inte ens kan eller vill vara nära !) Men gav sken av just detta i början av relationen !Ett till barn på köpet det var ju inte vad man trodde att man mött i en kärleksrelation precis ! Energitagare , det var det verkligen !Men barn ger energi och man själv växer på alla plan i ansvar och åtaganden. Bom man tagit på sig om man har skaffat barn !
Vilket trist liv att va relations missbrukare personlighetsstörd och inte ha barn. Men det är bra att vissa sådasna personer avstår även om man nu har barn innan och möter en sådan person och man blir neddragen även i rollen som mamma så har man om man reser sig efteåt barnen i alla fall. Men det stora ansvaret är det som en sån person ej klarar eller vill ha i sitt liv. Men leka lite relation och ha lite kul med barnen allt utifrån sina villkor. Sen blir ett eller flera barn lika lurade av clownen som kom och försvann för gott ! Det drabbar även barnen om man har mött en svikare och relations och kärleksmissbrukare.
Ansvar och åtagande ingår i alla relationer som kommer en nära, och det gäller i högsta grad kärleksrelationer, vänskap och det största ansvaret att vara förälder.Att bli dissad i dessa roller och nedvärderad det är ju verkligen att inte värdera det man får i ens väg.Eller väljer att gå in i.
MISSBRUKSPERSONLIGHETER DISSAR ALLA PÅ SIN VÄG GENOM LIVET.hAR DU BARN INNAN JOBB ÄR STARK OCH SJÄLVSTÄNDIG. sÅ LIGGER DU NER EFTER ATT HA MÖTT EN MISSBRUKSPERSONLIGHET OCH SKAKAR. dU KAN SNART NOG VARKEN VARA EN FOKUSERAD BRA MAMMA ELLER EN STARK KVINNA. eFTERSOM EN SÅN PERSON TAR ALLT DITT FOKUS OCH DU BLIR EN UTSVULTEN BEROENDE AV PERSONEN FÖR DU FÅR SVÄLTA I ALLA BEHOV DU HAR .
ja man får själv göra allt.Och får ingenting tillbaka. Hur stark man än är hur man än ser ut eller är. INGENTING duger eller räcker! Det är kickarna som styr som du skrivit om.Och man är bara ett objekt tills man ser klart själv och kan gå ledsen knäckt utbränd. Och inte ens ett bra adjö eller tack för vad man gett vad man haft ihop.Utan tvärtom svartmålad och bortslängd....
Det är precis som det står beskrivet i alla beskrivningar av just psykopater och narcissister.Dom tar knäcker, kränker efter att ha lurat in en i illusioner och den stora kärleken .I inkörsporten, man får inget värdigt avslut när man visar att man inte ställer upp längre på kyla, ansvarslöshet manipulationer, otroheter you name it ! Då ska man knäckas ändå mera för att inte få frid.För att en sån här person lever i skadegörelsen och mår bra av allt dåligt all smärta sorg och bedrövelse den gett varvat med seriositet, så länge det finns något att mjöla.Sedan är man obrukbar och ska bort .Skrämmande, ofattbart och oförsvarbart.
Skicka en kommentar