Jag framkallar de gamla bilderna,visionerna av forntiden,
förnimmelserna,ordens nyheter.
Jag åkallar barnets intuition och fantasi,
åldringens visdom,den unges strävan och kvinnans erfarenhet.
Jag återkallar uppgifterna och modet att fullgöra dem,
styrkan i växtdrömmarna,djurets snabbhet,maskinernas födelse
de vackra målningarna i byggnaderna och de nattliga segerfesterna.
Jag minns krigen,blodet,ögonens ångest,andedraget i natten.
Jag ser framåt till drömmen,tillbaka till förutsägelsen.
Jag ser framåt och lever i framtiden,en illusorisk ide,
ett rus för visionernas födelse,smärtans och föraningarnas tid-lärotiden.
Jag kallar dig min ängel,min älsklingssyn,mitt ögas eld - min älskade.
Fly bort och hämta spådomar mirakel.
Kom tillbaka!
Och gör världen till en hel och fullständig värld.
Och jag ser,att det hela nu är annorlunda-blommorna ljuset,
ordens bilder,de färglösa drömmarna,årstidernas form.
Michael Strunge.
Den 9 Mars 1986 blev den död han diktar om verklighet.
Därmed förlorade Danmark i förtid en av sina mest begåvade diktare.
De tolv diktsamlingar han på nio år hann skapa utgör en oerhört rik källa
att ösa ur och har sin givna plats i den danska litteraturhistorien.
Skriver Clemens Altgård.
I diktsamlingen .KRISTALLSKEPPET. Utgiven 1988 på bokförlaget BAKHÅLL.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ...
-
Vill påpeka att denna text handlar inte om de människor som har valt att leva i fria relationer. Eller riktar sig till dem som mår bra av ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar