Kalla dagar...

Ja det är kalla dagar nu.Men det finns värme någonstans där du går in genom en dörr,
och stänger kylan ute för en stund.Tänk att inte få vila ut när du behöver det.
En farlig stress om du är sjuk och behöver alla krafter till att vila upp dig.J
Jag har läst att det varit så lätt att bli sjukskriven tidigare.Bara gå till läkaren och be om det.
Och att läkaren oftast gör som patienterna ber om för att dom blir så pressade av patienten.
Då undrar jag vilken makt sitter läkarna på?En läkare har väldigt stor makt,
att avgöra vad den vill om en patient och det är inte lätt att få rätt om någonting.
Måste du vara vit medelklass och man och runt 35 för att bli respekterad av en läkare?
Eftersom det är de artiklarna som skrivits av just de personerna hur lätt det varit att bli sjukskriven.Har du läst någon gång om t.ex Tina 3 barns-mor och ensamstående
hur hon kom till en läkare efter att ej fått sova en hel natt på 2 år och ständig huvudvärk och magkatarr.Att jag blev så väl omhändertagen av min husläkare som gav mig 3 veckors sjukskrivning så jag kunde få en chans att få vila upp mig när barnen är i skolan och dagis.
Nej jag skulle inte tro det.Eller Svea 52 år som bara gråter och kan inte fungera i vardagen.
Efter att ha blivit sviken och lämnad av sin partner.Är det en klassfråga?
Att inte bli sjukskriven då du behöver det?

Jag har aldrig varit sjukskriven fast jag skulle ha behövt det.
Och nu om jag skulle bli allvarligt sjuk så skulle jag kunna hamna på gatan då hyran ej skulle hinna bli betald i tid på grund av att min ersättning måste omprövas eller liknande.
Jag har betalt skatt sen jag var 16 år fött upp 3 barn.Aldrig varit sjukskriven mer än 1 vecka,
 några få ggr.Att sjukskrivningar använts som åtgärd vid lång arbetslöshet i Norrland.
Och förtidspensioneringar det ska inte slå tillbaka på de som nu blir sjuka eller är sjuka.
Avsätt en viss procent av alla bonusar till alla höga chefer till en pott till de sjuka som inte ska behöva lida av sanktioneringar som ett välfärdssamhälle ska kunna ge till sina medborgare.Alltså rätten att få rätt att var sjuk om du är sjuk.Det finns pengar till detta i statskassan.En del av den skatt vi betalar har dessutom gått in mycket mer än ut visar det sig Alla ministrar som sitter och säger att visst du som har cancer du få vara sjuk men när får du pengarna du måste ha till hyran och maten och eventuella barnen i familjen.Det kan du få vänta på till när det kan ingen svara på.Tala om ångest rena dödsångesten som slår till på natten.Då hyran väntar inte och inte hungriga barn heller.

Det kommer nya dagar garanterat

Ja det gör det.
Fina dagar, sådana där dagar, vi aldrig glömmer,som vi vill stanna kvar i,
 som i en dröm,du drömmer och aldrig vill vakna upp ur.
Men det gör vi så länge vi lever.
Sover vaknar natt efter natt dag efter dag.
Det är det märkliga,vi kan inte stoppa tiden,bara leva följa, fortsätta som spår i snön,
som sedan smälter för att snön ligger aldrig kvar för evigt.
Och tiden går framåt hela tiden.
Ja det är ju det som är livet.
Det kommer en ny dag i morgon.
Det är nu som gäller,det finns en tröst i det.
Och vårt behov av tröst är oändligt, och nu tänker jag på dig.
Du som har förlorat allt, ditt barn,  din själ,in i dimman, och du väntar på domen som ska komma.
Det jag önskar dig är att du hittar tillbaka, till det där barnet, som var du en gång.
Du hade inte träffat några val än.
Men nu kan du välja det tror jag.
Om jag kunde skulle jag ge dig, det där jag aldrig gav.
Men du jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag !
Till Det Som Aldrig Blev.
Till Det Som Var.
 (Jag har varit med om dig jag kan aldrig förlora dig).

Vi som älskade varandra så mycket

Ja vi som älskade varandra så mycket.Hur kunde det bli så här?
Gå så här?Bli så här?
Jag sitter ensam nu,med alla Ikeakassar,som du och jag handlade ihop.Och jag bara gråter och gråter.
Alla hyllor vi skulle tillsammans sätta ihop och sätta upp.
Alla gardiner i alla fönster och som du skulle hålla i medan jag stod på köksstolen
och skulle hänga upp dom.Alla ljus vi skulle tända,och alla tallrikar
som vi skulle äta våra gemensamma middagar ihop på,och alla glas vi skulle dricka ur
och le mot varandra,som bara vi kunde le mot varandra.
(Och som bara vi kunde tjafsa och tramsa och nojsa).Jag sitter och snörvlar nu
i min gamla spruckna keramikkopp nu och tänker på allt det där vi skulle ha delat,
talat om och brytt oss om.Nej jag har inte glömt alla fel och brister
alla smulor du lämnade kvar överallt.(Allt damm och allt skräp som du inte bryr dig om alls).
(Att rensa upp i skiten som man säger).
Nej då jag har inte glömt din tomhet din ambivalens din kyla ditt dåliga humör.
Och jag kommer speciellt ihåg ditt sura morgonhumör,
och alla dina poänglösa diskussioner om allt och inget.
Men jag trodde ju att kärleken kan övervinna allt.
Men idag vet jag att ingenting kan lyckas med en grandios egoist och missbrukare.
Som inte vill eller söker någonting av utveckling här i livet.
Och som kickar av sitt ego och alla sina missbruk.
Och av att sänka den som har all den potential som den grandiose själv saknar.