Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer
lördag 8 december 2012
Staden har åter vaknat.
Jag ser solljuset långt därborta.
Och som färgar husen ljust rosa.
En rök som tecknar sig uppåt.
En fiskmås som flyger över de snöklädda taken här.
Allt är gnistrande vitt denna morgon.
All snö.
Och jag minns dig precis som du var.
Utan det minsta förskönande.
Och hjärtat slår några extra slag som alltid då.
Och som färgar husen ljust rosa.
En rök som tecknar sig uppåt.
En fiskmås som flyger över de snöklädda taken här.
Allt är gnistrande vitt denna morgon.
All snö.
Och jag minns dig precis som du var.
Utan det minsta förskönande.
Och hjärtat slår några extra slag som alltid då.
fredag 7 december 2012
torsdag 6 december 2012
Snö
Allt är vitt även denna dag.
Allt ligger inbäddat i sjok av snö snö snö.
Igår såg hela staden ut som i en film.
Människor som försökte gå i den hårda snöblåsten.
Och all snö som täckte över alla hus och allt annat.
Och alla bilar som fastnade i snön.
Jag gick hemåt på kvällen.
Allt såg så vackert ut inbäddat i all denna snö.
Det hade slutat att snöa då.
Några människor försökte att skotta med några spadar i all denna snö.
Och alla undrade var är alla snöplogar som inte synts till under hela dagen.
Inne bland trottoarerna och husen.
Det blir så vackert av all denna snö.
Men kylan den är inte så rolig.
onsdag 5 december 2012
Snö.
Det har snöat hela natten.
Och det snöar nu.
Allt det där vita.
Och jag tänker.
Ska man verkligen bo kvar här.
Och gå in i vintern en gång till.
Den som började så tidigt i år.
Och dessa mörka mornar.
Och jag tänker på er nu.
Ni som får strömmen avstängd.
Ni som lever i den ekonomiska krisen.
Ni som får sitta i denna kyla.
Utan värme och el.
Och det snöar nu.
Allt det där vita.
Och jag tänker.
Ska man verkligen bo kvar här.
Och gå in i vintern en gång till.
Den som började så tidigt i år.
Och dessa mörka mornar.
Och jag tänker på er nu.
Ni som får strömmen avstängd.
Ni som lever i den ekonomiska krisen.
Ni som får sitta i denna kyla.
Utan värme och el.
tisdag 4 december 2012
Snö
Du tog mig med.
Du drog mig med.
In i dina kylrum.
In i isbjörnsgrottan.
En stunds värme under den vita pälsen.
För att sedan frysa till is.
Snö.
Allt är kallt.
Allt är vitt.
Denna morgon.
En hare har tecknat spåren bakom huset.
De enda spåren som blev kvar.
Efter dig.
Du drog mig med.
In i dina kylrum.
In i isbjörnsgrottan.
En stunds värme under den vita pälsen.
För att sedan frysa till is.
Snö.
Allt är kallt.
Allt är vitt.
Denna morgon.
En hare har tecknat spåren bakom huset.
De enda spåren som blev kvar.
Efter dig.
måndag 3 december 2012
Staden har åter vaknat.
Snö :
Staden har åter vaknat.
Jag ser röken långt där borta.
Tecknar sig upp över himlen.
Som en lägereld.
Och allt det där gnistrande vita.
Som bäddar in alla träden och alla taken.
Och jag tänker på dina ord.
De där tomma och kalla.
De där som biter som kylan gör.
Och som svider i huden.
En sådan här dag.
Minus 15 i natt.
Minus 12 nu.
Jag går ut i denna vackra morgon.
Och jag tänder ett ljus i mitt hjärta.
För alla de som fryser i någons mörker och kyla.
Staden har åter vaknat.
Jag ser röken långt där borta.
Tecknar sig upp över himlen.
Som en lägereld.
Och allt det där gnistrande vita.
Som bäddar in alla träden och alla taken.
Och jag tänker på dina ord.
De där tomma och kalla.
De där som biter som kylan gör.
Och som svider i huden.
En sådan här dag.
Minus 15 i natt.
Minus 12 nu.
Jag går ut i denna vackra morgon.
Och jag tänder ett ljus i mitt hjärta.
För alla de som fryser i någons mörker och kyla.
söndag 2 december 2012
Snö.
Snön ligger vit på taken.
Snön formar hela världen till ett enda vitt.
Alla träden allt det där vita och kalla.
Så fantastiskt vackert.
Denna dag.
Detta liv.
Jag sprang ut till allt det där vita glittrande.
Jag åkte en buss långt bort.
Jag mötte den där värmen som finns under en jacka.
En kropp och ett par händer.
Som omsluter kylan.
Som smälter allt det där vita.
När det är dags.
Och du kände aldrig mig.
Du visste aldrig den kraften som finns.
Snön formar hela världen till ett enda vitt.
Alla träden allt det där vita och kalla.
Så fantastiskt vackert.
Denna dag.
Detta liv.
Jag sprang ut till allt det där vita glittrande.
Jag åkte en buss långt bort.
Jag mötte den där värmen som finns under en jacka.
En kropp och ett par händer.
Som omsluter kylan.
Som smälter allt det där vita.
När det är dags.
Och du kände aldrig mig.
Du visste aldrig den kraften som finns.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ... -
Har du mött den så "villige".Den så villige just dig som människa. Den så villige just dig som människa. I den ömsesidiga vilj...