När natten sakta smeker sina ståtliga äppelträd
tar gräset mjukt emot dina fötter
Fast mörkt det nu är här, så räds du icke nåt
du vandrar tyst och drömmande
med åren som har gått
Du böjer dig mot jorden och lägger dig att bo
ibland alla äpplen fallna, faller du ock nu till ro
Aldrig vandrar du i en äppellund
mer än dagarna förmått
aldrig mer så hör jag dina spår i vinden
Men kanske när jag vandrar
genom äppellundens natt
känner jag att dina vindar får ett äpple tyst att falla
Anonym.
taget ur en dödsannons i Dn för ett antal år sedan.
lördag 19 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det här är en dubbelnatur: En person som begår allvarliga gränsöverskridande handlingar, som inte stämmer med den förväntade bilden av hur...
-
Har du mött en grandios personlighet i en intim relation. Då kanske du kan känna igen det du har mött i delar av denna text. (...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar