Jag Ser In I Regnet Nu.

Jag ser regndropparna i ditt tunna hår.
Längst  där bak har det glesnat en del.
Jag ser på regnet i ditt hår.
Det finns inga tårar där.
Det finns inga drömmar där.
Det finns ingen kärlek där.
Och jag ser regnet som kommer och går.
Över dina tankar.
Igenom din kropp och dina ögon.
Jag ser alla timmar,alla dagar,alla nätter.
Alla tider som har samlats till en fontän av glömska.
Och jag minns den där början.
Då tiden stod stilla mellan våra kroppar.
Mellan våra fingrar.
I kraften från ett vattenfall.
Stod vi därunder och bara log emot varandra.
Vi stod där under regnet.
I allt vattnet som svepte in våra ansikten.
I allt det där regnet som suddade ut konturerna tillfälligt.
Och vattnet föll över oss.
Allt det där regnet som svepte in våra händer,våra läppar,
våra ögon och  våra hudar.
Våra kroppar i allt regn.
I allt  det där vattnet.I allt det där regnet.
Och nu då jag ser regnet.Regnet i ditt hår.
Regnet där du går.
Regnet där du är.
Då ser jag bara den där dagen.
Den där dagen då regnet hade upphört att falla.
Då jag föll emot ett klippblock.
Och du tog inte ens tag i min hand.
Du vände dig bara om.
Åt det andra hållet.