tisdag 17 maj 2011

Lögnen.

Var allt en lögn?



Lögnen om kärleken, attraktionen,passionen,intimiteten solidariteten gemenskapen och vänskapen?
Lögnerna om den ömsesidiga viljan till varandra?De gemensamma intressena?
"Den stora kärleken?"Själsfränder" ?Allt som innefattar en intim relation.

Att vakna upp ur alla lögner är svårt.Att lägga pusslet bit för bit och se över helheten.
Att inse del för del att den man trodde sig att ha mött.
Existerar inte mer än som en missbrukare av relationer.
Den stora lögnen var kärleken och passionen och attraktionen.
(Inkörsporten till relationen).Sedan tillkom lögnerna om själsfränder,
gemensamma intressen,vänskapen,m.m m.m.
Men ingenting handlade om kärlek.


När det handlar om mötet med en grandios egoist och missbrukare,
så handlar ingenting om ett verkligt möte och om en verklig relation.
Utan det handlar om hur en missbrukare av "relationer".
Målmedvetet söker en annan "människa" för sina behov av kickar.
Kickarna för egoisten och missbrukaren av  bekräftelse och kärlek.
Kickarna för dennes behov drifter ångest och tillkortakommanden.
Allt detta som tar tid att inse hur en grandios egoist och missbrukare.
Fungerar agerar och relaterar.

Och att allt handlar om för denne att söka en annan "människa":läs:objekt.
Som denne behöver för att kicka upp sig av för en tid.
Och sedan agera ut sitt grandiosa vansinne och utöva ett målmedvetet krig.
För att härska söndra och rasera "relationen".

Det tar  tid att inse att man var och är ett objekt för en egoist och missbrukare.
Och man behöver söka all kunskap om hur en grandios personlighet fungerar agerar och relaterar.
(Och saboterar).
Och det tar tid att inse att man som "människa" läs:objekt söktes för sin potential.
För den grandioses missbruk avundsjuka hat kyla tomhet och illvilja.
Och för att denne behöver en annan människa för att kicka upp sig av.
För en tid där i sitt grandiosa egoliv.
Och för att agera ut sitt grandiosa vansinne .Ned till botten.
Emot den "människa" som söktes för sin potential.
Och där på botten efter ett målmedvetet krig.
Emot den "människa" som söktes.
Där på botten kan den grandiose vända ryggen.
Där i sitt grandiosa vansinne.
Utan att lyfta ett finger för den "människa" som var där.
Där kan den grandiose känna sig som någon här i livet.
På sin enmansarena i sitt eget skapade härskare-rike.

Och bara där kan den grandiose bli någon här i livet.
Och "gå vidare" i sitt grandiosa egoliv.
Fly vidare på sin missbrukare-väg genom livet.
Kroppar hjärtan och själar.
Utan åtagande ansvar utan kärlek och respekt.
Utan ånger samvete skuld sorg eller smärta.
För den "människa" som söktes för sin potential.
Som ett objekt.

Bara där kan den grandiose känna sig fri och grandios.
I ruset av att ha raserat en "relation".
Och i ruset av att ha knäckt ned den "människa" som var där till botten.
Kicken av att sänka den "människan"läs:objekt som har all den potential.
Den potential som missbrukaren och egoisten själv saknar.
Och hatar avundas kränker och sänker.

Allt var en enda lögn om passion tillit solidaritet intimitet attraktion kärlek och "relationen".
Och viljan till allt detta med den "människa" som målmedvetet söktes av den grandiose.




Och allt handlade om hur en grandios egoist och missbrukare.
Målmedvetet manipulerade och förförde den "människa"läs:objekt.
Objekt som den grandiose missbrukaren sökte målmedvetet.
För kicken och trippen för sitt sex,kärleks och relationsmissbruk av vem som helst.
Samt för den rätta speglingen.
(Den rätta kicken den rätta trippen).








8 kommentarer:

Dora sa...

Vilken sann och ruggig beskrivning av en dyster verklighet.
Att med ett enkelt snitt skäras ut ur en annan människas liv.
Det gör vansinnigt ont att enkelt snittas bort för att den missbrukande människan väljer sin destruktiva väg i första hand när det finns så många andra sunda och kärleksfyllda vägar att gå.
Häromdagen frågade jag min berörda medmänniska hur dennes framtid nu skulle se ut, till svar fick jag

Jag ska supa ihäl mig

kort och koncist, inga krussiduller.

Vad har jag att sätta emot, ingenting, bara acceptera faktum inför vad som kommer att ske inom en snar framtid. Fysisk sjukdom, psykiskt sammanbrott. Det kommer förr eller senare för ingen mänsklig kropp kan undgå en kollaps orsakad av gifter.
Denna vetskap plågar mig ända in i märgen och jag är maktlös inför denna sanning, ingenting kan få
den som bestämt sig för att självmant gå under att slå in på en annan friskare väg.
Jag har två val, antingen finns jag kvar för denna människa och accepterar vad som kommer att ske.
Låter mitt lilla hopp fara om förändring och finns där ändå eller så väljer jag att gå för det spelar ju ingen roll om jag fins kvar eller inte. Missbruket prioriteras, det kommer först.
Det gör vansinnigt ont att säga, ja, du har valt väg och jag väljer min, utan missbruk för jag orkar inte se dig förfalla och skrumpna bort. Mitt lidande att se dig sakta begå självmord klarar jag inte, det gör för ont därför får du fortsätta gå din törnbeströdda väg utan mig. Att gå, därför att den människan som med ett enkelt snitt har avlägsnat mig annars blir min galenskap om jag stannar för utgången är redan given men det handlar enbart om tid innan spiken slås in i kistan och det gör mig förtvivlad men jag är chanslös och därför slår jag in på min väg som bär frukt. Vägskälet har kommit där vi säger Hej då.

Som tröst till mig själv, det finns säkert någon människa därute som väljer mig först och som jag vill vara med. Livet kommer säkert med många glada överraskningar mitt i all bedrövelse.

Ja Lycka, här fick du allt till det, mitt i prick!

Anonym sa...

Att ha älskat en missbrukare av ens kärlek empati omsorg.Samt missbrukandet av sex kärlek och relationer är en smärtsam insikt.Att läkas ifrån den människan släppa taget bit för bit.Veta att denne är som död och begraven i livet fast denne lever.En stor sorg som vi alla delar som möt kärleksmissbrukaren. Tillkommer alkoholmissbruk och eller andra substitut så är alla försök lönlösa.Inget biter på en egotrippare av livet relationer och droger.Du kan aldrig rädda denne men rädda dig själv ifrån undergången som du Dora beskriver.Det kan man,
om du går under inte ens det knäcker en egocentrisk knarkare av dig och kärleken.

Dora sa...

Tack för er delaktighet som värmer.
Jo, jag har läst och förkovrat mig till sprickningsgränsen, vart inne i vårdsvängen och delat min smärta med andra människor som också sitter fast för att en förälder, syskon, vän, eller partner missbrukar droger, alkohol,tabletter, blandmissbruk i alla kombinationer. Mött de som är heroinister och strävar efter drogfrihet, nyktra alkoholister, friska tablettmissbrukare, anorexi-bulimi, allt finns i vår Herres hage. Men ändå är den inre smärtan många gånger oöverstiglig att bemästra för den som vill fortsätta missbruka lägger all skuld på allt och alla andra.
Den missbrukandes bitterhet som vältras över på den människa som vill ge omtanke, värme, tillit, sann kärlek och ett gott liv.
Den människan får ta emot allt hat och all självupptagenhet, cynism, ondska, hämnd och andra vidrigheter kastade över sig för att den som missbrukar inte kan se eller vill se att den missbrukande människan har blivit precis sådan som hon-han anklagar andra för att vara gentemot denne-a.Blind för sina egna ord och handlingar.
Fast att vetskapen och kunskapen finns om den missbrukande människans handlings och känslomönster som personlighet gör det ändå vidrigt ont inombords att veta att jag blev en dumpningscentral för allt det negativa som den människan inombords innehåller och som Lycka skriver - den missbrukande personen har behov av att få känna makt och kontroll över sitt utvalda offer, även efter separationen och den blir i regel stormig för då kan den som missbrukar verkligen få spy ut sig sin galla över alla livets oförrätter som denne,a råkat ut för över den som kommer med kärlek.
Den missbrukande har på något vis sitt mål klart redan i inkörsporten till kärleken - jag är sviken därför ska du också få känna på hur det är. Ju mer du älskar desto mer nedbrytande bemötande får du. Därför att målet för den missbrukande blir på ett sjukt sätt att få sin omgivning till att bli som denne-a. Lika bitter och med samma negativa livssyn. Den missbrukande vill inte ge dig eller någon annan möjlighet att ge missbrukspersonen ett nytt gott liv utan vill istället i all oändlighet ge smärta till den som bryr sig om.
Om personlighetsstörning finns med i bilden blir det än värre och ofta är det så. Den som har ett missbruk är i behov av lämpliga offer för att dumpa sin smärta på och därför blir din kärlek till den människan en välkommen hink att få vältra sig i och fylla sin galla i. Missbrukspersonen använder sin omgivning utefter sina egna behov, aldrig andras.
Återigen som Lycka skriver, en självupptagenhet och egoism utan botten. En uppfylldhet, enbart till sig själv med behov av att såra, kränka, förödmjuka, göra illa, lura och straffa andra som vill väl för att slippa ta tag i sig själv. När denna människa ser sig själv om det sker hur mår den människan då? Att se sig själv som grymheten själv bör bli ett sammanbrottinför sitt egna liv? Att konfrontera sig själv, rannsaka sitt handlande, ett oöverstigligt hinder för då kommer sanningen ikapp. Vem blev jag?

Jag får acceptera min medmänniskas val, kasta hinken åt sidan och gå min väg där inget missbruk finns för det är jag värd.
Det gör ont att vända mig om för än vet jag inte om mitt utskurna hjärta som Lycka beskriver så bra kan repareras efter alla lögner ifrån början till slut men jag vill tro det. Med viljan kommer man långt och jag vill få leva i äkta kärlek.

Tack till er alla skribenter för kloka, varma och känslomässiga inlägg. Tillsammans blir vi starka.

Dora sa...

Ja det goda kärleksfulla livet vinner om man vill låta det vinna i glädje och vill man inte så vinner livet i dystrare former genom missbruk som du bloggar om här.

Jag ska försöka ge min syn så kortfattat som det går. Lycka skriver om inkörsporten till kärleken av den missbrukande som innehåller allt det normala, vanliga som sker mellan två individer. I ett sunt förhållande vill båda kärlek, välvilja, gemenskap osv utefter två personers behov. I ett förhållande med en människa som missbrukar sker ingen glädjefull utveckling. Istället uppstår kaos, förvirring
nedstämdhet, förljugenhet, rädsla o.s.v. i en nedåtgående spiral tills separationen sker med dunder och brak förutom små lyckostunder som infunnit sig emellanåt.

Den missbrukandes behov är inte sann kärlek utan istället söker den personlighetsstörde missbrukaren MEDLIDANDE. I början lyssnar den som söker kärlek på missbrukspersonens tragiska liv, om det nu varit svårt men efterhand vill den som älskar få gehör för sina behov och där tar det stopp, för missbrukspersonen grips av känslan att bli förorättad, att inte bli lyssnad på, att inte få stå i centum med sitt LIDANDE. Missbrukspersonen lider och söker medlidande, när detta försvagas ifrån partnern så börjar nedbrytningen av den som söker kärlek. Hur ska en person som vill ge kärlek och ta emot kärlek kunna förstå att hon mött en människa som endast söker MEDLIDANDE i sitt LIDANDE: Jag lider, lid med mig och jag älskar dig, när du avstår ifrån att lida med mig i mitt lidande, förvägrar mig mitt lidande och ställer krav på mig att släppa på mitt lidande till förmån för glädje kommer jag att lämna dig och förgöra dig på det mest makabra sätt jag kan komma på, så länge som du är kvar hos mig.
För om du förvägrar mig mitt rättmätiga LIDANDE som är grundstommen inom mig kommer jag att dra undan min kärlek till dig och hata bort dig i all evighet och straffa dig.

Det är inte kärlek den missbrukande människan söker, det är ett osunt medlidande till denne,a. Den missbrukande människan
vill stå i centum av lidande, golgatavandringen ska ses av omgivningen och partner i en falsk iklädnad av kärlek. Se mig-jag lider, lid med mig = kärlek
Symbios av lidande kontra medlidande i en fullständigt egotrippad värld utan någon känsla för vad sann och äkta kärlek är.

Så kan jag tro att en missbruksperson tänker och känner inombords i sin störda verklighetsuppfattning.
Som Lycka skriver, en livsfarlig relation med en störd människa som
inte kan ses igenom för den som aldrig har mött en sådan konstruerad människas känsloliv.

Mitt medlidande och lidande är över
till ett högt pris men som anonym skriver, han tränar, har blivit glad och ser positivt framåt och han kommer aldrig mer att hamna i en relation där sjukligt lidande -medlidande krävs och jämställs med sund kärlek.Jag önskar honom en ljus och kärleksfylld framtid med någon att älska. Min framtid utan påtvingat medlidande eller lidande för att bli älskad känns just nu riktigt efterlängtad!

Ni får ifrågasätta mitt försök till en föklaring om missbrukarens
sätt att relatera till vad "kärlek" är för det skingrar fler moln på himeln till större klarhet i livsfariga relationers behovskänslor.

Till sist, ha det allra bäst, Lycka och ni andra.

Anonym sa...

Den som är missbrukare har och är sjukdomen missbruk.Alla som älskar eller bryr sig om denne blir medberoende.Ofta kan en sådan typ dras till en missbrukare själv speciellt efter etn relation med en stark coh medveten människa.Allt för att kunna fortsätta sitt missbruka utan krav och ansvar.Fortsätt att se klart och tänk på att alla som mött denna egocentritet och destruktivitet om det rör sig om en personlighetsstörd människa.Har liknande känslor kaos förvirring sorg och separationsarbetet.Samt en ilska hur en annan människa kan missbruka kärleken och det man ger och gett.Allt snack om att det var värdelöst och annan dynga är det bara att sluta att tänka på.Som någon skrev i sin kommentar denne sitter fast i sitt eget träsk och ångest. Men psykopaten och narcissisten har ingen ångest eller skuld och skam av att ha missbrukat en människa så rätten till upprättelsen får du glömma.Samt du blir svartmålad och ytterligare kränkt om du söker den.

Anonym sa...

Men gud ja så är det ju.Du kan aldrig få tillbaka den kärlek du trodde var kärlek.Eftersom den var en lögn.Psykopater eller narcissister begår sällan självmord.Fast de kan låta lidande och prata som om de tänkt tanken.Men det är också lögner eftersom lidandet och destruktiviteten är just det liv de valt att leva och gärna dra in en annan människa i det lidandet.Är du en stark livskraftig och så kallat god människa så känner den störde inga gränser i sitt hat och förtryck.Det är en träffande beskrivning du gör i dina inlägg ! Förgörare och livsfarliga det är precis så de funkar.

Anonym sa...

Jag håller med er skribenter i det mesta.Men jag saknar de som borde gå ut mera med sin proffesionalitet nämligen alla terapeufter och övriga proffs.De om några borde skaffa sig all kunskap om dessa destruktiva tyranner och stödja alla offer som har kämpat eller kämpat för att överleva det kriget en maktmissbrukande galning utför mot sin kärlekspartner barn eller i övriga livet.Man har inte en chans och ingenting att sätta emot som alla sakkunniga vet om.Det kan sluta med mord självmord psykisk kollaps.Och alla drabbas av detta så kallade osynliga våld ! Tack för att du beskriver allt detta här i din blogg.

Ronny sa...

Dessa egoister beter sig så likartat.Och som ni skriver de kan inte ge tillbaka någonting.
Man dräneras till botten.
Och själva går de som sagt vidare i sina missbruk och kickar upp sig av nya värdedjur.
Ingen betyder någonting mer än någon annan.
Även om man i all smärta tror att man själv misslyckades.
De kan bara kicka av sitt ego och av sina missbruk.
Du kan pretsera allt i sängen och ge allt av dig själv av empati kärlek och omsorg.
Men ingenting duger ingenting räcker.
Du kan finna dessa grandiosa störda personligheter bland missbrukare men även i andra positioner i samhället.
Många kan möta dom gär typerna i arbetslivet såväl som i privatlivet.
Du kan vara säker på att i de flets avårdnasdtvister finns en grandios personlighetsstörd förälder.
Som rättsväsnedet tyvärr saknar kunskapen om hur dessa människor fungerar.
All styrka till er som har mött dessa störda människor.
Och har du rest dig så finns det bara vägen framåt utan kontakt och utan beröring.
Du vill inte veta vad missbrukaren sysslar med efter du har tagit dig upp från botten.
Men du kan vara säker på att nästa offer möter allt det som du mötte.
Och påstår den nästa kicken att det går att vara vänner så handlar det om en likasinnad narcissist och missbrukare.
De söker ofta varandras sällskap och kan kicka av sina egon tillsammans.
Och svartmåla den människa som var där med hela sig själv.
Kram till dig och er.

Rum