En Tumör

Jag kom in där på akuten.För en misstänkt blodpropp i lungorna.
Luftrörskattar/Bronkiten som slog ut mig fullständigt.
Och jag hade fått svårt att andas i flera nätter.
Det blev en lång dag där på akuten.
Ganska tomt på morgonen,sedan fylldes det på av människor.
Man hinner se en hel del där på akuten.
Jag såg många gamla människor som det kom fler och fler av på eftermiddagen.
Och jag sänder dem min omtanke nu.
Det togs många prover på mig.
En mycket bra läkare kom in då och då när jag tillfälligtvis hamnade i ett undersökningsrum.
Det var kö även till dessa rum,där på akuten.
Efter 5 timmar fick jag ta en lungröntgen.
Svaret dröjde innan läkaren kom in.
Och hon sa det är någonting där på ena lungan
Vi måste ta en skiktröntgen.
Väntan på den blev också lång och det blev kväll då läkaren  kom in och sade kom tillbaka 8.00 i morgon.
Det brukar vara lugnare då.Men du får en tid för röntgen.
Det tog 4 timmar där på akuten att få svaret.
Den unga läkaren kom in i undersökningsrummet och sade.Vi blev inte klokare av den här röntgen.
Men du har en tumör,den är stor som en pingpongboll.
Vi skickar upp röntgenbilderna till lungmottagningen.
Så får dom slå sina kloka huvuden ihop och komma fram till någonting.
Du får en kallelse.
Jag frågade när.
Vi vet att man blir orolig av ett sådant här besked,så man brukar höra av sig ganska snart
Dina telefonnummer står ju här med mera.
Ja jag blir ju helt chockad över det här beskedet svarade jag.
Ja man brukar bli det men i  82 procent så är en tumör godartad.
Jag gick ut trött och matt och tog en buss mot tunnelbanan.
Det regnade och allt det vackra gröna syntes som i en dimma.
Jag ringde flera samtal till mina närmaste anhöriga.
Och sade.
Jag har en tumör på ena lungan.
Jag kände mig nu som en av alla dem som tillhör de som väntar på någonting farligt.
Och som man inte har en aning om vad denna väntan ska leda till.