Ibland i livet så får man svaren direkt i det ouppklarade.
Och oavslutade.
De svar som man anade.
Men ändå trodde att det fanns de svar,
som man drömde om i hopp om kärlek och försoning.
I mötet med dig,och din ambivalens.
Så gav du mig alla svaren.
Ingenting har hänt med dig sedan sist.
På ett endaste plan av utveckling som människa och i livet!
Allt det jag anade att du sysslat med,
och hur du sedan relaterat stämde in i minsta detalj.
Och hur du bara gick vidare efter mig helt kallt och målmedvetet.
På din missbrukare - resa genom livet,kroppar,hjärtan och själar.
Utan att vända dig om en endaste gång.
Utan att lyfta ett finger för mig.
Utan att bry dig om hur det gick för mig,
efter kriget du utfört emot mig och kärleken.
Utan tvärtom de sista kränkningarna emot mig,
som ditt utraderade kickkärleksobjekt.
Och det talade du nu själv om stolt och medvetet.
Och nu dina målmedvetna försök att få dit mig igen.
Men inte av kärlek självfallet.
Utan enbart för att kunna använda mig på något plan för dina ego behov.
Och för att eventuellt kunna lyckas med att få in din makt och kontroll igen.
Dumpa över ditt mörker återigen.
Skapa ditt krig igen och trigga igång gamla skador.
Ditt skadegörande du utförde mot mig och kärleken.
Och som du aldrig skulle vilja ha ogjorda.
Eftersom det var det som var ditt mål.
Härska och söndra!
Sabotera och förgöra!
Smutsa ned kärleken och dess objekt.
Och sedan fly vidare målmedvetet.
Och helt iskallt byta ut det objekt som du missbrukat klart till ett nytt.
Utan skuld samvete,sorg eller smärta för den du skadat och det du åsamkat.
Och nu kanske lyckas med att få in mig i ditt livsdrama igen.
Dina farliga pågående spel omkring sex,kärlek,attraktion, passion,oåtkomlighet,övergivande och flykt.
Varvat med spelad välvilja och svartsjukedraman.
Där objekten snurras runt och runt i din dödsdans.
Om du lyckas med att behålla dina grepp vill säga.
Du slängde ut några krokar,
som du sedan påstår att det var upp till mig att nappa på eller inte.
Din ansvarslöshet.
Som om du inte menade någonting med dina "gåvor".
Som du dessutom skickade flera gånger hem till mig.
Som alltid.
Ditt ego.
Som alltid.
Du står aldrig för någonting och du tar aldrig ansvar för vad du sysslar med.
Utan du dumpar över allt ansvar på ditt objekt.
Som alltid din beräknade medvetna slughet.
Ditt kalla ego.
Du håller dina grandiosa vansinnestal återigen.
Ditt hat och förakt öser du ur dig.
Du avslöjar ditt grepp om ditt nya objekt.
Dina avvisanden och bortstötandet ut ur relationen.
När du troligen har bestämt dig för en missbruksfri period.
Och dina behov av frivillig isolering,distansering,och tillfällig avhållsamhet.
Och tröttnat på ditt objekt i ditt krig emot kärleken.
Ditt tända och släcka relaterande.
Av och på förhållande.Tända på och tända av.
Sedan triggas du av svartsjuka.
Och spelet är igång i ditt drama igen.
Som alltid.
I dina "relationer".
De få du lyckats målmedvetet att få till det med,
och först nu de senaste åren, i ditt liv.
Då du med stigande ålder tydligen,
har börjat att målmedvetet söka lite längre relationer.
För dina egokicktripps behov av kärlek och sex.
Att få till det med något objekt lite längre tid.
Så länge det roar dig vill säga.
Än dina vanligtvis korta sextrippkickar.
Som du berättade om efter en tid i relationen med mig,
att det var så du hade levt i ditt liv.
(Idag kunde jag inte bry mig mindre,
om ditt missbrukarsexkärlekstrippkicksliv).
En tripp för dig i kärleken,som höll på att kosta mig livet att vara med om.
Och som har kostat mig åratals bearbetning och som kostade min tid.
Min kraft,min kärlek,min empati och min lust och glädje.
Som du enbart sög av mig och dränerade mig på totalt.
Utan att ge mig mer än ett ytterst kort tid av glädje.
Som jag fick betala ett högt pris för för att ha mött just dig i mitt liv!
Och ditt grandiosa egotrippsliv!
Ditt missbruk av sex,kärleken och en relation!
Helt oförsvarbart.
Och du var inte ett dugg mån om det vi hade gemensamt.
I allt det vi hade lärt känna varandra i.
Det man delar och lär känna hos varandra och det man varit med om då man varit tillsammans en tid.
Men ingenting betydde någonting för dig.
Ingenting av den relationen du fick med min närmaste anhöriga heller.
Vi var utraderade när du var klar med kärlekskicktrippen med mig.
Och vi var utbytbara.Till nya kontakter och relationer hur lätt som helst.
Du kom bara in i mitt liv rumsterade om under den tid det passade dig.
Sedan var jag borta och utraderad.Samt utbytt.
Helt ofattbart att vara med om med en människa man mötte i stor kärlek vänskap och gemenskap.
Trodde man.
Som påverkade mitt liv och kostade skjortan under flera år.
Allt det man delade som du sedan bara kunde svika och fly.
Efter ditt målmedvetna krig emot kärleken.
Och den destruktiviteten som du skapade så målmedvetet i ditt förgörande av "kärleken" och "relationen".
Den som du aldrig skulle vilja idag eller är kapabel till att gottgöra och reparera.
Eftersom att "kärlekskicken" med mig är utagerad och utraderad för gott i ditt inre idag.
Nu gäller ju kickarna av ditt nya objekt i ditt drama..
Utan ett tack och värdighet för mig som kvinna,
kärlekspartner, vän, människa och förälder.
Dumpade du mig "kärleken" och "relationen " i din container.
Och gick helt kallt bara vidare.
Du höll dina grandiosa vansinnestal i ditt hat kyla och förakt för mig igen.
Efter ett kort ögonblick till att vilja närhet.
Som om du ville ge mig någon värme och ömhet.
Ge mig någonting någon gång.
Ett mycket mycket kort ögonblick av intimitet blev det.
Men självfallet styrde du till det till ett misslyckat försök.
Sedan hatet emot mig.
Det kom mycket snabbt och ursinnigt.
Denna gång visade du direkt hur kall du är inför mig.Och livrädd för närheten och mig.
Och hur fylld av hat som du är emot mig och ambivalent.
Och helt utan kärlek ömhet respekt attraktion och passion för mig.
Jag ditt nu utraderade och utbytta sexkärlekskicktrippobjekt.
Din skräck för att komma nära mig igen,
och din beslutsamhet att aldrig ge mig det igen.
Samtidigt vet jag ju att för dig är sex bara en fråga om makt och kontroll.
Avvisande och distanserande ifrån.
Samt för att kunna kränka den som älskar dig.
Med dina maktspel omkring sex närhet bekräftelse och behov.
Inget samspel och ömsesidig kärlek attraktion och passion.
Och så dina otroheter.
Som du utsatte mig för.
All passion och attraktion som bara är ett spel för dig efter kärleksbombningen.
Just kärleksbombningen som just jag i ditt liv fick vara med om.
Men inte ditt nuvarande kicktrippobjekt,
som du hittade efter ditt målmedvetna sökande på dejtingsajten.
Hon fick dina kalla villkor direkt serverade tydligen.
Men kärleksbombningen för att lyckas med att få dit mig,
var ju en mycket effektiv metod.
Och idag eftersom att jag är utraderad som ditt kickobjekt.
Och utbytt till ett nytt kicktrippobjekt,i ditt missbrukare-liv.
Så är jag utraderad som din egotrippkärleksexkick.
Nu har du ju ditt grepp om ditt nya kicktrippobjekt.
Som du just nu har fått dit på ditt avstånd i ditt grepp.
Ditt sex och kärleksgrepp,makt och kontroll,
avvisande och distanserande ifrån.
Ambivalensen som ändå gör att en del av dig,
vet att så länge du kan få det du vill ha så dumpar du inte helt.
Men den dagen då man som kicksexkärlekstrippobjekt är helt utsugen.
Då sker dumpningen brutalt och helt iskallt.
Utan nåd och utan värdighet.
Som en utsugen kanyl ned i din container.
Och man byts bara ut skoningslöst och brutalt.
Utan nåd!
Utan skam skuld ånger sorg eller smärta för din del.
Gärna med några av dina sista knivstick in i hjärtat.
Som alltid i ditt relationsdrama.
Av och på,från och till.
Tända och släcka.
Släcka och tända.Tända på och tända av.
Separationer och återföreningar.
Helvetesdansen din,som snurrar runt och runt,med ditt objekt tills det faller.
Förr eller senare.
Eller du kanske faller på dina egna sjuka grepp och ditt eget skapade drama?
Det objektet som du målmedvetet sökte efter kriget emot mig och kärleken.
Och som du lyckades med att få dit in i ditt sjuka kalla grepp.
Och som nu passar dig så bra eftersom kick-objektet,
inte har min kunskap om dig.
Samt saknar min analytiska förmåga.
Och som du är så väl medveten,
om att du kan fortsätta att använda och missbruka.
Och som man säger om en grandios personlighet.
Objektet måste vara underlägsen den grandiose.
Så har man en gång avslöjat denne,
och är en människa som kan stå uppför sig själv.
Då finns det ingen väg tillbaka.In i härskar - riket igen.
Man är den grandiosas hatobjekt.
For ever!
Men så länge det roar dig i ditt krig emot kärleken och dess objekt.
Så fick jag vara kvar.
Men bara på dina kalla villkor.
Som alltid!
Att återigen få dit ett kick-objekt,in i dina sjuka spel och ditt sluga grepp.
Nu nöjet att säga till mig det förstår du väl,
att jag kommer att få tillbaka henne om ett halvår eller så.
Och nu är du inte i centrum.Ha ha ha!
Som om jag någonsin varit i ditt centrum.
I ditt grandiosa härskarrike.
Där objekten varierar för ditt sex och kärleksmissbruk.
Och för ditt krig och avvisande av intimitet kärlek och en " relation".
Där det finns bara en som gäller och det är DU!
Jag började att känna mig svimfärdig efter ett tag när du öste ur dig din galla.
Du själv verkade kunna hålla på i oändlighet.
Nu i din potential av din fulla kraft i ditt besinningslösa hat för mig.
Jag som speglar din sjuka ambivalens,
och din inkababilitet till kärlek och försoning.
Ditt missbruk av kärleken och ditt objekt.
Ditt krig emot kärleken och den som älskat dig.
Fast det var mitt i natten.
Så var du i ditt fullkomliga esse när du höll på.
Din potential ligger där i hatet för och emot mig.
Inte i attraktion och passion och viljan till att vara i intimiteten.
Din potens finns bara där i gång i din galla,
över mig i ditt hat och dina grandiosa vansinnestal.
Du verkade kunna hålla på hur länge som helst.
När du väl kommit igång finns det ingen gräns i ditt hat emot mig.
Jag minns alla sådana där tal som du höll även i relationen.
Och varje gång visste jag att det är vansinne det du sysslar med.
Och att du är vansinnig som håller sådana här vansinnestal.
Emot den som älskar dig.
Så pratar man inte med den man älskar,men med den man hatar,
som en terapeuft sa.
Angående hatfyllda relationer.
Dessutom i detta vansinnestal så höll du ett tal om vad kärlek är.
Någonting man förtjänar och får jobba för.
Du talade som en snål och bitter gammal man.
Allt det som är kärlek som du själv aldrig jobbade för med mig.
Utan tvärtom gjorde allt illa du kunde göra.
Och manglade ned den och mig till den totala botten i ditt besinningslösa krig.
Och nu ditt prat om att vara trogen emot ditt nya kicktrippobjekt.
Enbart för att spela grandios inför mig.
Och med det motivet att framställa dig själv som så jyst mot henne.
För att kunna få mig att känna mig dålig.
Och trigga mig.
All otrohet som du skadade mig och kärleken med.
Som du aldrig gottgjort mig för.
De skador som du gav mig därigenom,
och som jag fått bearbeta i åratal i självhjälpsprogram,
och alla terapier jag gått till.
Allt det du hatar och kränkte mig för.
Min sårbarhet och min styrka och mitt mod,
att våga gå till botten i allt det sårbara.
Allt det som du själv är för feg och outvecklad för att själv gå i.
Och för outvecklad och insiktslös för att aktivt söka hjälp,
för bland annat ditt sex och kärleksmissbruk.
Så att du en dag skulle kunna tillfriskna och gottgöra,
på allvar den eller dem du skadat.
Någonting som jag för längesedan släppt allt hopp om gällande dig.
Någonting av tillfrisknande som du i dag är för kall och grandios för.
För att ens bry dig om vad detta innebär och betyder.
Jag själv började denna gång under ditt sedvanliga grandiosa vansinnestal.
Att efter en stund känna mig svimfärdig och fick sedan frossa och sade det.
Du gick som alltid.
Jag var spyfärdig när du hade gått.
Gått som alltid och lämnat förödelsen efter ditt krig bakom dig.
Utan att bry dig!
Fullt nöjd troligen.
Som alltid.
Att få riva runt i de oläkta såren efter dig och ditt sjuka krig emot kärleken och mig.
Spydde en hel dag efter det tredje uppgörelsemötet med dig.
Och blev sängliggande ytterligare en dag efter den dagen.
Dödssjuk av dig.Som alltid efter ditt krig.
Och ditt gift som du sprutar in.
Ditt mörker ditt hat och din kyla.
Det du bara dumpar över.Som alltid!
Och nu vet jag efter dessa gånger i mötet med dig.
Att du kommer aldrig att komma längre än så här.
Det jag redan visste men trodde på den mänskliga kärnan.
Men nu vet jag att jag kommer aldrig att få upprättelse,
gottgörelse och försoning i kärlek.
All kontakt är på dina kalla villkor och utifrån din maktfullkomlighet som alltid.
Jag är för evigt utraderad som dit sex- kärlek- kick- tripp-objekt,
och hatad efter ditt missbruk av mig är över.
Hatad eftersom jag påminner dig om vad du sysslade med emot mig och kärleken.
Och visar dig hur outvecklad och destruktiv och missbrukande du är.
Allt det du vill fortsätta att vara i ditt missbrukare liv och är fullt nöjd med att vara.
Och få dit den du behöver just då just där i dina behov drifter och kickar av kärleken eller sex.
Utbytet av missbrukarobjekten går vidare.
Den som du använt klart.
Är utraderad och oandvändbar som ditt kicktripp-objekt!
Du kan få ett ryck som du fick nu.
När du för tillfället trodde att du behövde någonting.
Och när du såg att jag inte brydde mig.
Då måste du få dit mig igen men tydligen enbart,
för att kunna trigga mig tillbaka in i ditt grepp av triggningar.
Och för att kunna ösa ur dig ditt misslyckande med mig och "relationen".
Samt spy ut din galla ditt hat och förakt över den som älskade dig.
Men kärleken man ger till dig är helt utan resultat för den som gör det.
Samt du är väl fullt nöjd nu att få dit mig igen,
för att få tillbaka din makt och kontroll igen.
Men så fort du hade triggats i svartsjuka av ditt sist använda kickobjekt.
Då insåg du att jag var betydelselös för dig.
Mera än som ditt hatobjekt som du kan ösa din galla över.
Och trigga igång i gamla mönster så du kan känna din kyla och oåtkomlighet intakt.
Och känna dig ointaglig i ditt härskar- rike.
Få någon att börja krypa igen för dig igen och må dåligt av allt ditt avvisande.
Krypa på grund av ditt hat din kyla och din oåtkomlighet och maktfullkomlighet.
Med ditt maktfullkomliga ego intakt går du ut i ditt liv nöjd och belåten?
Du bekräftade till fullo återigen allt,
som jag lärt mig om hur en sådan personlighet som du,
fungerar agerar och relaterar.
Allting är ett krig, makt och kontroll och projektioner,
av personens outvecklade själ behov och drifter.
Och jag kan inte förstå hur en människa kan fungera som du gör.
Utan välvilja,empati och självrannsakan.
Utan kärlek för den som älskade dig.
I avsaknad av ansvar och gottgörelse.
I avsaknad av kärlek.
Din ofattbara kyla och hat emot den,
som du själv en gång målmedvetet sökte för kärleken.
Den som du påstod var din stora kärlek och din själsfrände och vän.
Den som du missbrukade och använde dig av för dina behov.
Av kärlek sex och bekräftelse på obestämd tid skulle det visa sig.
Och sedan kränkte avvisade och svartmålade,
i ditt krig emot kärleken och dess objekt!
Och som tack för kärleken och relationen.
Var det enda du gav.
Ett brutalt och ovärdigt avslut som gåva.
En sista kränkning och ett sista knivstick rakt in i mitt hjärta.
Och ett efterarbete som kostat mig,
både pengar tid smärta sorg och en bearbetning till den totala botten.
Du själv kunde bara gå och inte lyfta ett finger eller vända dig om en endaste gång.
Trots att du visste att jag har barn som jag tar ansvar för i mitt liv.
Fullt nöjd i din kick av att målmedvetet,
söka upp nya kickobjekt i ditt sex och kärleksmissbruk.
Och nu i behov av att återigen dumpa över dina kickar över mig av ditt missbrukare liv efter mig.
Och allt du gör utgår alltid utifrån ditt ego,och dina behov och drifter.
Och jag vet ju med all erfarenhet av att ha varit med om dig.
Hur kall du är för den du själv sökte i kärleken.
När dina kickar är över av den rätta speglingen.
Helt ofattbar att ha mött och varit med om.
Efter kärleksbombningen som du fick dit mig i.
Då när du ville ha in ett rätt speglingsobjekt och kicka igång ditt tomma och kalla hjärta av.
Det finns ingen nåd.
Det finns ingen kärlek.
Det finns bara kyla hat och förakt i ditt härskar- rike.
Och för mig finns det inget som helst bra,
med att veta att det finns människor som du,
som går runt ute i världen.
Och kostar liv,kraft,tid,pengar,smärta,sorg,
kärlek och energi för den som möter allt detta!
Och som kan kosta ens liv av att vara med om och att ha varit med om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ...
-
Har du mött den så "villige".Den så villige just dig som människa. Den så villige just dig som människa. I den ömsesidiga vilj...
9 kommentarer:
Min fina man, den friskaste, starkaste, vackraste, jag mött, den som var hos mig igår, som jag umgåtts med från och till under tre år, är, håll i dig: 23 år, yngre än jag. Hindret alltså. Jag unnar honom ett liv med egna barn, inte två som är lika gamla som han.
Underbart!
Att möta det fina,vackra och underbara!Kan det bli bättre!
Kärleken har ingen ålder det vet alla som verkligen älskar!
Svaren kommer snabbt efter man vet vem man verkligen har mött.
Den sluga beräknande som bara är ute efter makt o kontroll.Och som du skriver kickar bara vidare på nya objekt utan skuld skam sorg eller smärta.
Helt kallt.
Så stört och livsförgörande för den som möter dettta perversa våld.
Kärleken har defintitivt ingen ålder men en psykopat tar det den behöver gärna någon som är blåstare än dig och som kommer att fortsätta att vara den lilla råttan som katten leker med så länge det roar den störde.
Ja man spyr bara man tänker på vilken feg ynkrygg det handlar om.
Och som du skrivit om ens barn betyder ingenting heller mer än som bekräftelseobjekt för det grandiosa egot sedan är dom helt betydelselösa oxå.Spelar heller ingen roll om det är ens egna man har när man träffas eller gemensamma.
Och man blir dissad även som förälder och nedmanglad där som i allt annat efter kickarna är över.
Sen kan man bli kallad för instabil då man kickats runt och blivit det vrak som den illvilliga vill ha ned en till.
Detta inlägg kommer som ett brev på posten till mig.Precis som din hare. Den sista tiden har jag kört förbi både tre och fyra överkörda harar. Mosade och stendöda.
Det är åratal sedan jag sist såg en överkörd hare och nu kommer de i tät följd och alla har det dykt upp efter ett möte med någon som
inte längre passar in i min tavla på ett eller annat sätt.
Vilken symbolik din hare och de verkliga hararna får stå för!
Till din text,
Efter kärleksbombningen.
Idag efter mötet igår. Fem veckor av nykterhet förväntades kanske beröm, himlande med mina ögon, klappa händer inför detta stora framsteg? Men att sluta dricka? Nej, inte sluta bara dra ner för att dricka vid andra glada sammankomster. Min fråga - Har du känt något obehag i ditt uppehåll?
Nej inget alls, det har varit lätt får jag till svar. Allt handlar om personen själv, inga frågor om mig. Jag låter mig inte luras och avstår att ge allt beröm och den inlevelse som önskas och därmed har jag brutit den andres behov av mig.
Nytt samtal börjar och här får jag skäll för att jag påstår att den andre innehåller mindre goda sidor. Personen ifråga anser sig innehålla för mycket empati, är ingen ond person,är inte självupptagen, ljuger sällan.
Hur kan jag tycka allt detta?
Ingen annan människa tycker ju så om den personen.
Mina ord når aldrig fram, jag anser att alla människor innehåller mindre goda egenskaper. Alla kan vi vara empatilösa stundom, ljuga för egen vinnings skull, vara självcentrerade men mitt budskap tas inte emot.
Idag mår jag gott i mitt inre för jag förstår att det spelar ingen roll vad jag gör eller inte gör för den personen som varken kan eller vill rannsaka sig själv och se sina mindre goda handlingar gentemot sin medmänniska.
Förnekelsen är nästintill total.
Kärleksbombningen följdes av de värsta nedbrytande triggningar för att projicera den personens inre smärta på mig och det lyckades innan jag stod på tröskeln till galenskapen och där mitt i allt kaos började min frigörelseprocess som nu med hararnas symbolik talar om för mig att spelet är genomskådat och jag är onåbar för den personens behov av mig som projicering-dumpningsobjekt.
Klart att vederbörande är rasande utan att för den skull visa sin inre besvikelse över att jag som objekt är förlorat.
Denna gång gick det inte att skuld-skambelägga mig för vilken elak person jag är som tycker att den personen också innehåller mindre goda sidor.
Att behöva ha en slagpåse för att slippa möta sig själv är tragiskt men så är det också.
Makten och kontrollen är bruten och jag blir rosigare om kinderna,
blekheten är snart ett minne blott
och hararna likaså vill jag tro.
Nya befriande tider väntar runt hörnet och jag är nyfiken!
Ditt inlägg kärleksbombningen kom
i helt rätt stund och du får många tacksamma tusen tack!
Tack Dora för din utförliga beskrivning.Har också stött på två döda harar med några månaders mellanrum.
och det du beskriver är just det jag beskrivit är just det stora "EGOT",
som säger men jag har väl inte men jag bla bla bla.
Och du men du och bla bla bla.
Ingen fråga hur det gick efter nedmanglingskriget och utkickandet ur missbruksrelaterandet.Och det är ingenting man kan nå eller få.
Bara höra samma kör om och om igen.Tragiskt men en bister verklighet i mötet med en missbrukare av liv kärlek frid och styrka och allt detta utan skuld skam självrannsakan ånger eller kärlek.
Tack Maria.Jag instämmer till fullo!
Jag minns inte när jag först råkade hamna på din blogg Lycka men det är nog ett år sen.
Jag då och jag nu är två skilda personer för genom att följa vad som skrivs här så har jag fått många nya insikter och igenkännande av dig Lycka och Er andra. Så värdefullt och så fantastiskt berikande, att få dela med mig av mina erfarenheter och få så mycket av allt mellan himmel och jord tillbaks av livsupplevelser och vad dessa åstadkommit och gjort med oss.
Här på din blogg gick ljuset upp för mig att den som missbrukar någon sorts "kemikalie" utvecklar en missbrukspersonlighet och att
alla dessa individer blir till likartade personligheter.
Klonade av sitt missbruk.
Den insikten gav mig distans att bättre kunna bearbeta vad jag själv upplevt, våga och vilja förändra mitt liv till något
äkta och kärleksfullare.
Både till mig själv och min omgivning, livet och världen.
Vilken tur att jag slank in på din blogg för dina berättelser och skriverier har hjälpt mer mer än jag i ord kan uttrycka.
Tusen tack till dig och er andra!
Tack själv för dina värdefulla kommentarer för min del.Du har delat med dig av dina smärtsamma erfarenheter av att ha mött en missbrukare av kemikalier sex och kärlek och vad det kostar för den som möter allt detta i form av smärta ångest sorg tid och liv.Ett alltför högt pris som alla som får känslor för en människa som visar sig vara allt detta får betala.Men som den som utsätter andra männiksor för sitt eget ego och missbruk aldrig betalar själv i form av självrannsakan terapier självhjälpsprogram med mera.Nu menar jag den som bara fortsätter som ett ego ofta handlar det om en personlighetsstörd individ då.Mycket glad att jag fått möta alla dem som gått till botten med sitt missbruk och söker aktivt tillfrisknande någonting som ger ringar på vattnet för alla runtomkring och även för dem som lämnats på vägen efter en smärtsam kärleksrelation.
Tack till er bägge ovan.Mycket intelligenta kommentarer och dina texter.
Skicka en kommentar