onsdag 25 april 2012

Du Kan Aldrig Falla.

Jag tänker på dig nu.
Du som aldrig faller.
Men får den som faller för dig.
Att falla ned.
Falla ned på knä.
Du som aldrig gått den där vägen.
Vägen i smärtan.
Den smärta.
Som du injicerar i ditt objekt.
De objekt som du får dit.
Dit i din spelade sårbarhet.
Och jag faller ned.
Ned till botten.
Den där botten.
Där vi alla varit.
Vi som älskade den.
Den som var den där sårbara kärlekstörstande.
Men bara för att få den som älskar.
Att blöda de där bloddropparna.
In i hjärtat.
Hjärtat som vill kärlek.
Som trodde att kärlek var kärlek.
Och vi ska sluta blöda nu.
Blöda för den.
Som alltid skapar.
Blodet och såren.
Men bara för att såra,skada och förgöra

6 kommentarer:

Masimo sa...

WAW!
Alltid lika träffsäker beskrivning!

Mario sa...

Häftiga du.Som alltid dina texter,underbara träffande och verkliga.

Got2b sa...

Hoppas jag har fel den här gången. Att jag bara snuddat vid knivseggen...

LyckanNu sa...

Ja hoppas verkligen det.Ingenting man vill få vara med om mer än en gång i livet och aldrig mer.

Maja sa...

Nej en gång räcker.
Kan kosta ens eget liv att hamna i greppet som man säger om dessa kalla och gränslösa störda individer.

Anders sa...

Det stora kalla och tomma egot.
Som dränerar knäcker förgör och sen bara drar.Kickar vidare på nån ny.
Blä och fy.Förlorarna själva men man kan förlora allt till o med sitt eget liv i en sånt här möte.Speciellt i en kärleksrelation.Tack för din blogg!

Rum