Jag räknar timmarna.
Jag räknar tankarna.
Jag räknar drömmarna.
Jag räknar nätterna.
Jag räknar terapierna.
Jag räknar mötena.
Jag räknar bilderna.
Jag räknar försöken.
Jag räknar ciggaretterna.
Jag räknar telesamtalen.
Jag räknar andetagen.
Jag räknar meningarna.
Jag räknar signalerna.
Jag räknar orden.
Jag räknar samtalen.
Jag räknar hjärtslagen.
Jag räknar smsen.
Jag räknar dagarna.
Jag räknar trapporna.
Jag räknar tårarna.
Jag räknar milen.
Jag räknar alla insikter.
Jag räknar siffrorna.
Jag räknar scenerna.
Jag räknar ljusen över dina ögon.
Lyckan.Nu.Februari .2012.
Prenumerera på
Inlägg
Kommentarer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ... -
Vill påpeka att denna text handlar inte om de människor som har valt att leva i fria relationer. Eller riktar sig till dem som mår bra av ...
4 kommentarer:
Vackert!
Dina reflektioner som alltid ditt direkta och poetiskt språk.
Love it!
Så alltigenom känsligt och rakt in i hjärtat skrivet!
Är detta magi, synkronitet eller en ren och skär slump som nedan följer?
Vill bara säga att jag följt din "hare" och idag när jag var på hemväg efter min promenad och korsade gatan för att sätta upp foten på den andra trottoarkanten så höll jag på att med några centimeter till godo trampa på en död hare. Samtidigt som jag såg denna nyligen bortgågna hare utan ett öga så hörde jag ett högt ljud och tittade upp mot den klarblå himmeln och där såg jag månen i fullt solsken och ett stort flyplan med en ågnridå efter sig som flög framför månen kanske på väg till Stockholm.
Nu är det så att min hare har sprungit sitt sista lopp, den är stendöd därför att jag har jagat livet ur den med mina frågor som aldrig har fått ärliga och äkta svar men jag har ändå genom enträget arbete avslöjat dennes undflyende och ovilja till att berätta och ta sitt ansvar. Nu är haren avklädd och synad ända in i minsta cell och jag förstår nu mer än väl varför min hare har försökt komma undan mig. För att slippa undan sin förljugenhet och skam.
Att stå där med sin skam efter att ha sprungit sig fördärvarad.
Jag gav mig inte och nu står haren där helt avklädd, naken och levande i verkliga livet.
För mig är skuttpelle stendöd och det tror jag nog att haren har förstått därför flyr haren fortfarande undan mig.
Att bli avslöjad som en bluff vill ju inte framförallt haren som spelat på andra strängar!
Nästa vecka sitter jag i ett flygplan till varmare trakter, det ska bli riktigt härligt att få lite miljöombyte.
Är detta som skedde idag bara en slump? Lite magiskt tänkande, ett tecken ifrån...? Ja säg det den som vill!
Ett stort tack och en varm kram till dig Lycka för dina talande texter, du har ordets begåvning!
Tack för dina texter.Allt klarnar för mig.Vad jag har varit med om som så många andra.
Vi som mötte den grandiose egoisten och missbrukaren vi som mötte missbruket och kaoset.
Det kaos som vi alla som har varit med om att möta en narcissist eller och psykopat.
Kan bara landa i allt det du skriver om och ni andra.
Tack för er rack för alla pusselbitar jag börjar att förstå jag börjar att läka.
Dag för dag timme för timme jag överlevde jag reser mig även om processen tar. tid.
Kram till dig och er.
Skicka en kommentar