söndag 6 februari 2011

Nattarbete

Tisdag  10.2 1976.

(Ett ljus
och mörker
att skriva i )
.
Tysta, underbara
försvinner i
språket orden
som inte kan tystna
som ljuset i
de gamla fotografierna
det enda ljus vi har
från den tiden

206

Där du är
släpper min närvaro
.
Nära
är vi vår kärlek
där den är
oåtkomlig
oförstörbar
för oss själva
,

Dina ögon sover
ensamma inom mig
.

 Är du bara
mitt försök att
avslöja mig
för mig själv

.
Hur skall jag älska
Dig för att
fatta, undgå en
större kärlek

207

Dagen är slut
Och orden blir
mindre och
mindre, outtömliga
Vår mun tiger
i språkets
naknaste ljus
Ner i allt
mörker som
jag älskar
faller jag med
tingen



208

Du simmar
genom  natten
och utstöter små skri
som till slut är dina
Ditt ansikte förändras
Du grips plösligt av stillhet
Du är annorlunda

209

När fienden är
osynlig och
dessutom oåtkomlig
förstör jag mig
själv och dig

210

Mitt språk blev obegripligt
när jag skrev för att dölja

211

Jag arbetar
mycket långsamt

jag lägger en
fast grund av
osäkerhet
hos mig själv
för att kunna leva

212

Jag vill älska Dig
jag vill vara kvar
minutiöst 

213


Stanna kvar här
så att jag lämnar
den plats som är min
 i dina ögon
.

Du och jag var det jag såg

.
Och vi är det avstånd
som återstår för mig

.
 Jag vågar mitt liv
för att få det av dig
som du inte kan ge mig


Lars Noren

Nattarbete

Dikter

Inga kommentarer:

Rum