fredag 1 oktober 2010

Verkliga Möten

Det finns ingenting underbarare i livet än verkliga möten.Ett möte emellan människor.
Baserat på ett intresse och en kommunikation uppstår.
Tänker på de vänner som har visat sig vara just verkliga möten i livet.
Där intresset aldrig tar slut.Där livet pågår och flyter.
Upp och ned.Genom livets berg, toppar och dalar.
Så många klättringar vi gjort i våra egna liv.
Gemensamma ibland, och  var och en på sin tur genom livets olika faser.
Vi vet att vi finns där,vi verkliga vänner för varandra, och vi sviker aldrig.
Även när det tar emot,eller någonting står emellan just då i livet självt.
Vi orkar och vi ger det som vi förmår att ge av vår egen kärlek till den människan som är vännen.

Jag funderar på hur det kan bli sådana möten i livet.
Ett möte som man trodde var" ett verkligt möte ".
Men det var bara en illusion.En illusion baserad på den andres behov drifter och missbruk.
Och det gav bara en dålig upplevelse att ha varit med om.
Det finns ingenting att vara tacksam över även efteråt.
Eftersom allt var en lögn och ett bedrägeri från början till slutet.
Det känns botten, och det är inte kreativt på något sätt.
Bara en svår erfarenhet,av att lära känna det allt igenom destruktiva,
och förgörandet  i en annan människa.
Som bara lämnat ett enda stort arbete att bearbeta och skador att läka.
Skador och sår som måste sys ihop varje dag.Och tyvärr går de inte att operera bort som vissa tumörer.
Strålbehandling biter inte heller.Det enda värdefulla av en sådan relation.
Den är kunskapen om hur det absolut värsta, ser ut som man kan möta i en annan människa.
Och att man har fått en erfarenhet för livet.En erfarenhet som man önskar.
Att man aldrig hade behövt vara med om.Och man önskar att man aldrig hade behövt möta det helvetet.
Som det innebär.
Och den enda meningen är den man kan skapa och ge sig själv.
Och den bearbetningen som kommer i längden att ge en själv läkning.
Och  kanske förmågan att kunna stödja andra människor,som kan ha mött detsamma.
Tacksamheten kommer då man upptäcker att livet återvänder.Och man upptäcker att man har överlevt.
Om än skadad till kropp och själ.

1 kommentar:

Anonym sa...

Du beskriver mötet med en narcissist troligen.
Ingenting att vinna.
Bara läka såren och du vinner dig själv tillbaka.

Rum