lördag 12 juni 2010

Ett Värdigt Avslut

Alla människor är värda att få ett värdigt avslut.
När det gäller att dö eller att avsluta en relation.
Tänker på alla som arbetar inom sjukvården.
Alla de som hjälper människor i livets slutskede,att få dö en värdig död.
Oavsett bakgrund omständigheter ålder eller orsak.
Alla som ger smärtlindring,ger omsorg,bäddar rent,
tvättar en kropp som inte klarar detta själv.
Klär i rena fina kläder,matar,tröstar,plåstrar om.
Och som tar detta åtagande i full respekt och omtanke för den människan det gäller.

Samma slags respekt och ansvarstagande och åtagande.
Gäller det att ta för en relation som inte höll.
Ansvaret och det åtagande av att inleda en relation.

Och speciellt om relationen baserades på den stora kärleken och själsfränden.
Att ge respekt för det som var kärlek och som var en relation.
Be om förlåtelse för det destruktiva  som skapades.
Att ge förlåtelse,att reda upp,och reda ut,det som var,det som inte blev.
Det är så mycket lättare då,att försonas med det slutgiltiga.
Att man måste säga adjö.Om man nu måste avsluta relationen.

Det svåraste som finns gällande relationer.
Är att mötas och att skiljas,som en par-terapeuft sade.
Och det är fantastiskt som par-terapeuften sade.
Att möta människor som inte ger upp,utan kämpar vidare,
trots fel och brister som vi alla har.
Trots misstag,snedsteg och illagörande,trots det ena och det andra.

Finns det verklig kärlek och vilja till närhet och en "relation".
Finns kampen och viljan till att utvecklas och att gå till mötes.
Ja då kan relationen leva vidare och vidare i all oändlighet.
Men saknas kärlek för en själv och saknas respekten och åtagandet för relationen.
Ja då vet man att det finns ingen där för en själv och det finns ingen  verklig relation.
Inget verkligt möte i det mötet som man själv trodde var ett möte.
Men som skulle visa sig till att vara ett missbruk av ens egen potential vilja kraft och engagemang.

Och gällande mötet med en sex,kärleks och relationsmissbrukare.
Samt alkoholist och någon form av personlighetsstörning.
Så saknas utvecklingspotentialen.
Och passionen och attraktionen är bara en kick för det tomma och kalla egot.
Att tanka upp sig själv av det man innefattar som människa,läs: objekt.
Objektet för en grandios egoist och missbrukare.
Och allt det som man själv trodde som människa att man mötte.
Existerar alltså inte mer än en kick för missbrukaren och egoisten.

Det tar tid att förstå innebörden av det missbruk av en själv som man faktisk har varit med om.
Kicken och trippen för sex,kärleks och relationsmissbrukaren.
Själv "går denne vidare" som om ingenting har hänt.
Och det har det ju inte heller för missbrukaren av "människor" och "relationer".
Alla människor är utbytbara objekt.

Och den grandiose egoisten och missbrukaren går vidare utan att vända sig om.
Efter den människa som var i "relationen".
Går vidare som den grandiose kallar sin missbrukare väg genom livet för.
Genom kroppar hjärtan och själar.

En chock för livet för den som har varit med om att sänkas och kränkas.
Och missbrukas.Allt det som kan kosta den människan som möter,
en grandios egoist och missbrukare  sitt eget liv.

Och den kärlek och empati den tid som gick till en grandios egoist och missbrukare.
Visar sig till att ha varit en bortkastad tid.
För den människa som trodde att ha mött en annan människa.
I ömsesidig vilja  till kärlek och intimitet.
Allt en lögn och ett bedrägeri för den grandiose missbrukaren och egoisten.
Som själv kickar av att efter sin missbrukare-resa.

Kickar av att jaga vidare efter en ny vem som helst "människa".
Och kickar av att vända ryggen emot den "människa" som kryper omkring på botten.
På botten efter ett krig.Det krig som en grandios egoist och missbrukare utövar.
Emot det objekt som målmedvetet sökes för att kicka upp sitt tomma ego av för en tid.
Och för att kunna agera ut sina drifter sina behov och sina tillkortakommanden.

Därför är all kunskap viktig för den som har mött det grandiosa vansinnet.
Det vansinne som består av egoism hat illvilja kyla och tomhet.
Allt det som den grandiose visar upp i fullt dagsljus när slutet är nära.
Slutet på missbrukare resan för den här gången.

Och ett värdigt avslut kan aldrig ske med en grandios egoist och missbrukare
Eftersom respekt saknas för den "människa" som har varit där.
Har varit där i tron av att ha mött varandra i en ömsesidig vilja till varandra.
Allt en enda lögn och ett bedrägeri för den grandiose.
Allt det som man som människa inser bit för bit del för del dag för dag.
Då pusslet läggs av en själv efter att ha mött den kalla och tomma egoisten och missbrukaren.
Den utan all värdighet kärlek ansvar solidaritet och välvilja.







5 kommentarer:

Anonym sa...

Att inte ens få ett respektfyllt avslut,visar ju att relationen inte var respekterad,men det handlar bara om att den personen har 0 respekt för sig själv dig och kärleken.Det handlar inte om dig men du får leva med det oavslutade inom dig själv.Du får göra jobbet,den personen flyr bara vidare troligen in i en ny relation omgående.Bara för att slippa göra upp allt med det som varit.Dålig stil!!

Anonym sa...

Somliga människor tar men ger nada.Så även i att ge ett värdigt avslut på alla plan.En omogen människa helt klart,och du får bearbeta allt själv.Trist jobb.Men välvilja omtanke respekt varar längst.Och Länge.

Anonym sa...

Ja det är du verkligen värd vad är det för looser som rumsterat om i ditt liv.Ett totalt ego helt utan glädje och kärlek för dig gud vad trist för dig du är värd allt kom ihåg det,och du skriv nu en roman om relationer som tar och inte ger mera än ett enda stort jobb.

Manne sa...

Tack för dina texter.Allt klarnar mer och mer för min del.
Här ligger jag nu golvad efter ett krig.
Kärleken och relationen krossad till botten av egoisten missbrukaren och förgöraren som du beskrivit så väl.
Kram och ge aldrig upp ditt liv för en kärleks och samvetslös människa det vill jag säga till er alla som ligger där på botten.

Manne sa...

Den kalla och grandiose missbrukaren vandrar alltid vidare som om inget har hänt.
Kickarna byts ut och objekten växlar men glöm aldrig att du har älskat och gett av dig själv utan resultat du fick kränkningen och hatet illviljan och skulden över dig och du vet att egoisten kommer aldrig att möta kärleken på riktigt eftersom allt handlar om ett missbruk av sex och kärlek.
Men du har kärleken och värdigheten djupet och längtan.
Vi som har varit där i en grandios personlighets vansinne vi vet att respekten saknas och ansvaret.
De går alltid vidare till någon ny utan samvete.
Och som du skriver det ofattbara hatet för en själv och tomheten det är den man får som svar vid varje möte då man har tagit sig ut ur greppet.
Man tycker synd om den som kom efter och sitter kvar i greppet och saknar medvetenheten.
Men som du skriver det handlar om en likasinnad missbrukare eller både medberoende och beroende.
Lyckligt befriad blir man då man har tagit sig ur alla manipulationer och den missbrukandes egoism och den grandioses sadism.
Så djävla sjuka människor.

Rum