Inlägg
Ett värdigt avslut,det kan man aldrig få med en grandios personlighet.
Det är någonting man aldrig kan få med och av en narcissist/psykopat.
Om man har lyckats att ta sig ut ur greppet.
Eller den grandiose har tappat greppet,och har spelat ut sitt inre drama till botten.
Och knäckt ned den "människan" som "är där" till botten.
Samt har lekt klart sina katt och råtta lekar,spelat ut alla sina svek och missbruk.
Dränerat sitt objekt på alla känslor.Gått för långt i allt och med allt i "relationen".
Och nu är det "lilla roliga" över.Nu finns det inga fler krig att utspela i "relationen".
Mer än det sista slaget i det målmedvetna kriget och förgörandet av "relationen".
Samt den grandiose kunde inte lyckats helt i sitt uppsåt att få den "människa" som är där tappa allt.
Tappa bort allt vad den "människan" vill och önskar.
Och nu finns det inget mer att hämta hos den som "har varit där".
Nu återstår den sista resan på färden mot botten.Och objektet måste tryckas ned lite till.
Och gärna känna sig dumpad kränkt och värdelös.
Och det största nöjet skulle för den grandiosa vara,om objektet bryter ihop.
Och gör någonting desperat.Och fortsätter att försöka nå fram till den förlorade kärleken.
Ber om förlåtelse, tar på sig all skuld och misslyckandet.
Av att "relationen"blev så destruktiv.
Av att kärleken,passionen och attraktionen inte räckte till.
Allt det som var målet för egoisten och missbrukaren.
Att använda sitt objekt för att kicka upp sitt ego för en tid.
Och sedan knäcka ned den "människan" och "relationen" till botten.
Samt att krossa kärleken med alla betänkliga medel.
Och gärna lyckas med att få sitt kick-objekt lika kall,tom och oberörd som den störde.
Och lika målmedveten i sin jakt efter ett nytt kick-objekt.
Eller lever ett missbruksliv i övrigt som den störde gjort hela tiden,
och fortsätter att göra, efter relationens slut.
Den grandiose kan i denna slutfas av "relationen".
Komma med förslagen,att träffas nån gång om ett halvår eller ett år, igen.
Fortsätta med att vara vänner, eller andra overkliga förslag,som att ses om båda vill.
Läs när den grandiose vill då denne inte har hittat någon ny vem som helst.
Någon ny den "rätta" att kicka upp sitt tomma ego av och knäcka ned även denne till botten.
Om den störde kanske skulle få ett ryck, av att vilja leka sina perversa lekar,
t,ex katt och råtta lekarna.
Eller behovet av att känna sig oåtkomlig,onårbar,attraktiv och grandios.
Och kunna blicka ned ifrån sitt härskarrike en gång till.
Och tanka lite eventuell kvarvarande kärlek,och attraktion från sitt utraderade och utbytta objekt.
Men det viktigaste för den störde är att mötet skulle vara, helt utan förväntningar och krav.
(Självfallet)!Och oavsett om den störde har något annat objekt,som denne " träffar ".
Eller kanske vill träffa något annat lämpligt objekt när som haver.
Kärleken som var inkörsporten till relationen från början.
Den är borta för evigt i vilket fall.Kärleken som i grunden bara var en lögn,
för den ambivalente grandiose egoisten och missbrukaren.
En lögn för att få in ett objekt i sitt nät av projiceringar,av sitt inre hat och förtryck.
Samt alla tillkortakommanden som den störde aldrig tar ansvar för i sitt missbruksliv.
Samt lögnerna om själsfränder,passion,stor kärlek,attraktion,lust och glädje,intimitet och samhörighet.Men nu är allt över.Nu måste det hela få ett slut.
Ett slut helt och hållet på den grandioses kalla villkor.
Makten och kontrollen intakt.
Lögnerna om kärleken /relationen och objektet.
Rinner genom fingrarna som pärlorna i ett radband.
Ingenting var på riktigt, kärleken existerar inte,
han eller hon,
LÄS: KICK - OBJEKTET, nådde inte upp till någonting.
Så här ska livet vara, allt tar slut,allt ska vara fult,hatiskt, tomt,fördärvat och nedsmutsat.
Kärleken krossad.
Den kärlek som den störde sökte,fick och krigade emot konstant .
Det är allt detta som kan kosta en människa livet att vara med om.
13 kommentarer:
Dessa personer måste ju till sist tröttna på sig själva. Allt upprepas ju hela tiden. Den sociala och intellektuella arsenalen är ju oftast ganska begränsad. De fortsätter med samma lögner och mot nästa partner. De använder samma uttryck för att snärja nästa. Fungerar hyfsat i inkörsfasen. Sen börjar kriget igen med alla projektioner där de anklagar den nya partnern för ditten och datten. Allt upprepar sig. I den stördes värld är det ju alltid partnerns fel. Att den störde har haft en stor mängd relationer de senaste 10-15 åren som aldrig hållt över tid pga att denne är sjuk, förstår ju inte den störde då sjukdomsinsikt naturligtvis saknas. Jag får önska narcissisten lycka till på sin fortsatta ökenvandring där störningen bara blir värre och värre eftersom skammen hela tiden växer och försvarsmekanismerna bara blir starkare. Samtidigt måste jag beklaga alla de människor som kommer att fara illa pga av denna person. Mina tankar går mest till barnen där ett av dem redan uppvisar precis samma krigande och exhibitionism och utmanande beteende som sin mamma. Det är så oerhört tragiskt att se. I barnets fall hoppas man ju att det är ungdomligt oförstånd och inte en riktig störning. Tyvärr inser ju alla hur ett barn påverkas av en sådan förälder. Det ser allt annat än ljust ut tyvärr.
Måste lägga till att det där barnsliga och omogna som var så utpräglat hos "min" narcissist kunde vara charmigt i början men i längden är det fullständigt nedbrytande. Att behöva sänka sig till någons intellektuella nivå och förklara rätt banala saker är knappast något att bygga på. Samtalet kan hållas igång då narcissisten får tala om sig själv, vilket hon i och för sig oftast gjorde:-) Att diskutera något som helst utanför narcissistens egen hporisont låter sig inte göras. Min teori utifrån egna erfarenheter är att narcissister ganska ofta blir experter att spela på andra människors känslor men med ganska begränsade förmågor. De lär sig använda dessa till perfektion dock. När de är genomskådade så faller ju allt platt till marken. Ursäkta om jag använder uttrycker lowlife men jag tycker att det är vad de är.
Så fort de upptäcker att partnern har genomskådat allt och ser rakt igenom måste de fly allt vad tyglarna håller. Då ska det skadas så mycket som det går. Visst gjorde det ont då men idag vet jag vem som är starkast av oss två. En rätt skön känsla faktiskt. Jag kan leva mitt liv rätt "naket". Behöver inte snärja in mig i lögner och olika spel. Jag är accepterad och omtyckt för den jag är i de flesta sammanhang.
Idag skulle jag aldrig ge mig in i ett förhållande med en så lågt stående varelse. Jag är värd långt mycket bättre än så. Har börjat treva mig fram i kärleksdjungeln igen och jag får säga att det ser mycket lovande ut när man träffar en sund människa.
Tack för din kommentar ! Tycker själv att det är underbart att upptäcka att projiceringarna från den störde,att vara relationsberoende samt för krävande och sårbar med mera !Att jag själv är lyckligt befriad ifrån att bli speglad och bekräftad av en annan person.Att vara den jag är till fullo i alla möjliga sammanhang utan att bli kränkt för min sociala förmåga och andra styrkor.Som den tomme avundsjuke illvillige försökte göra ned mig i.Det är härligt.Livet rymmer ju så många dimensioner och gemenskap och för mig är det viktigaste i dag att ha friska relationer och att aldrig ha ouppklarade relationer bakom mig.Gällande en störd personlighet så kan man ju aldrig få ett värdigt avslut utan man ska känna sig värdelös och knäckt som den störde vill projicera på sitt utraderade objekt.Därför så gäller det att göra jobbet själv med sunda miljöer och vettiga människor som finns kvar och uppskattar och värdesätter den man är på de flesta plan!
Ett värdigt avslut finns inte för en narcissist. Det skulle ju innebära att hon/ han faktiskt fick stå till svars för sina handlingar. Det klarar inte deras svaga psyken och deras spillra till självkänsla. Därför har de sina försvarsmekanismer som är så starka så de aldrig behöver ta i allt det som de faktiskt har gjort. Tyvärr klarar inte försvarsmekanismerna allt. Den inre skammen byggs på och störningen tenderar att bli ännu värre till nästa förhållande. Jag säger det igen. Dessa människor lever riktigt tragiska liv. Synd bara att så många i deras närhet far illa och får städa upp efter framfarten. Ändå är det så att objektet kommer att läka och må bra igen. En ynnest som narcissisten enbart kan drömma om.
Mycket levande och skarp beskrivning igen av en destruktiv och inkapabel människa.Som definitivt ej kan vare sig ge mänskligt relaterande i relationen eller i avslutandet.Inte ett tack utan ytterligare nedvärderande och krigande .
Hej Lycka och anonym!
Nu åter hemma och har läst igenom senaste inlägg. Ni har verkligen ess i era rockfickor!
Det bästa - Rinner genom fingrarna som pärlorna på ett radband, så här ska livet vara, allt tar slut, allt ska vara fult, kärleken är krossad.Det som skrivs i ETT SLUT är formidabelt!
Det spelar ingen roll för den "störde" om henom hatar eller blir hatad, det viktigaste är att
det positiva i livet aldrig får nå upp till ytan. Antingen är det för varmt eller för kallt. Om Sverige styrs av borgarna så är det skam men det röda blocket duger inte heller. Det ska vara höga skatter bara det inte drabbar den "störde" själv. Bilismen bör inskränkas och kollektivtrafiken utökas därför att det är jobbigt att ha bil men att åka omkring med en chaufför klagas inte på. Skitprogram på tv , dålig hälsovård, misstag därifrån nedgörs totalt fast å ena sidan går det bra att gå dit när krämpor uppstår för att få lite bekräftelse. Huja, för den "störde" är livet alltid ett helvete.
Som anonym skriver, att sänka sig till en missbrukspersonlighets känslonivå frestar på.
Alla manipulationer, förljugenhet, nedsvärtande av allt och alla innebär en nedåtgående spiral för den eller de som är inblandade.
Tyvärr kan den "störde" på något vis spela på varje människas känsliga sträng och göra egna vinster på sin behövda livsuppehållande spegling.
Att spegla rätt är A och O.
När den behövda speglingen försvagas eller uteblir så har OBJEKTET tjänat ut och då måste det till varje pris svärtas ned! Därmed startar karusellen om med ett annat/fler objekt för att köra allt i repris ännu en gång.
Som skrivs, att tröttna på sitt beteende, nej det existerar inte för det sker på ett omdevetet plan.
Det finns ingen insikt, inget reflekterande över sin egna person för det är ju fel på allt och alla andra som är orsaken till den "stördes" olyckliga, förtryckta, ebarmliga liv, offermentalitet in absurdum, helt utan egenansvar. Att ta sig ur en sådan persons grepp är enormt svårt då personen också kan beskrivas som en kardborre.
Ju fler hullingar du drar ut desto hårdare biter sig de som är kvar fast i ditt skinn.
En missbrukspersonlighet som är expert på att manipulera och se varje persons behov och tillfredsställa det för att göra egna vinster borrar sig djupt in i ditt psyke mer än du är medveten om och henom kan också beskrivas som en cancersvulst med metastaser. För att bli helt känslomässigt fri ifrån en sådan person som först har grundlurat dig och tillintetgjort dig behövs en hästkur av många olika sorters "mediciner".
Som Lycka skriver, någon förlåtelse eller fred kan aldrig uppnås och det är oerhört smärtsamt för den människa som vill åstadkomma detta när henom inser att en försoning bara är en fantasi och utopi som aldrig kan bli verklighet. Missbruksmänniskan vinner din empati coh sympati genom sin vänlighet och förståelse gentemot dig och ditt varande, en väl spelad medmänsklig roll men bakom den masken och fasaden döljer sig något helt annat som den människan är fylld av.
Som Lycka skriver, allt ska vara fult, krossa det goda och kärleken. För min del har jag jort ett hästarbete och står fast vid att glädjen och kärleken är störst av alla känslor och i dessa känslor vill jag bygga mitt framtida liv. Alltså har jag gjort henom oerhört besviken över att välja ljuset framför mörkret.
Det bör svida rejält även hos den mest luttrade "störde" som vill få belägg, bekräftelse, medhåll över sitt meningslösa liv och planetens meningslösa snurrande i världsrymden som enbart leder till död fast att det är miljoner år dit innan solen exploderar och förintar vår jord. Jag tackar min Gud för att jag endast har några djupa hullingar kvar ifrån kardborretisteln att avlägsna innan jag är fri och läkt för att möta livet med öppna armar med allt vad det innehåller och förtröstan inför framtiden.
Jösses, vilka ess ni trollade fram!
Tack Dora igen för din kunskap och erfarenhet !Ja visst är det kardborrar och hullingar som borrat in sig som man måste slita bort.Och kämpa hårt för att dra ut ur kropp och själ.Ringar på vattnet som det ger av destruktivt relaterande, och förgörandet av det kärleksfyllda starka och kreativa.Ingenting man gör med en klackspark och bara går vidare.Det är därför det behövs sägas och beskrivas hur det kan bli så som det blir med dysfunktnionalitet.Kampen att tillfriskna och helas efter det som blir så tvärtom mot allt vad positivitet tilltro ömsesidighet och utveckling till någonting bra.Snurret som en missbrukspersonlighet och störd personlighet drar in sitt objekt i.Som att stå på ett berg och solen skiner och man tror att man har en klättrare vid sin sida som också kämpar uppåt och vidare! Men istället drar denne med sig hela livlinan, repet i falletsom denne själv skapar om och om igen ! Och döden väntar !Hugaligen mycket farligt !När man dragit i repet ett antal gånger och tror att nu håller det så upptäcker man att linan är lika slak och man kommer att falla nedåt igen ! Vad göra ?Släppa repet och ge upp klättrandet mot toppen och inse att det är inte värt det.Men marken håller bra därnere på jorden att gå på och stå kvar för livet och verkligheten.
Jag tog mig friheten att reblogga det här inlägget. Du skriver så otroligt bra och insiktsfullt om hur det är att leva med en narcissist och här slog du verkligen huvudet på spiken.
Om du misstycker tar jag förstås bort det.
Att släppa repet, inte det enklaste men nödtvunget när allt skinn i händerna är avskalat.
Vill bara säga, häromdagen samtalade jag med en person om den människa jag känner mycket väl och som är beroende. Till svar fick jag, NEJ så är det inte alls för personen ifråga är alltid trevlig och aldrig till besvär. Rolig och följsam, vänlig och hjälpsam, dricker lagom utan att bli jobbig, som vanligt folk. Denna person arbetar med människor som behöver hjälp i sitt vardagliga liv och har ändå en sådan inkompetent fördomsfylld inställning och seende till hur en människa ska vara som har missbruksproblem.
Alkoholism är för denna akademiker detsamma som att gå bärsäkargång, vara skiten, näst intill uteliggare och pank. Som Lycka skrivit tidigare, det lärda bör se mer till de drabbade och deras upplevda smärta men hur ska det kunna gå till när så många av dessa "själavårdare" i olika former aldrig har levt med en missbrukspersonlighet på ett eller annat plan?
Teoretiskt kan de logiskt förstå till viss del men aldrig känslomässigt fullt ut för de blir själva manipulerade och duperade av en sådan personlighet som är universums centrum.
Jag för min del undrar när denna utbildade lite självgoda person ska få rullgardinen uppdragen mitt framför näsan. Personen har mage att säga Nej så är det inte till mig och jag om någon bör väl veta hur det förhåller sig efter en mycket nära relation under lång tid av mitt liv.
Vadå makalöst veta bäst syndrom, en sådan människa behöver jag inte i mitt liv. Tack och adjö.
Min koncentration är att komma loss ifrån detta vidriga grepp som Lycka så väl beskriver. Det gick en serie för många år sedan på tv, V hette den och handlade om utomjordingar och de var ödlor.
En del var snälla och andra mindre goda. Jag glömmer aldrig när den mörkhåriga utomjordingkvinnan som var väldigt vacker lyfte upp ett marsvin och svalde det helt överraskande i rutan.
Helt groteskt, så kan också en missbrukspersonlighet beskrivas.
För utomstående vänligt sinnad men bakom masken slugt beräknande för att få som denne,a vill och är i behov av, d.v.s. kemiskt missbruk.
Att sitta där och grilla, dricka lite alkohol utan att bli otrevlig kan väl ingen missbrukare göra, eller? Hu, så fördomsfullt och rent ut sagt korkat av en person som arbetar med dysfunktionella.
Skrämmande helt enkelt tycker jag.
Ännu en gång, sakta ska de sista djupa hullingarna dras ut med min raka rygg där missbrukspersonlighetsmänniskan ska få mina sanningar serverade utan rädslor ifrån min sida.
Det handlar inte om hämnd, det handlar om att resa mig upp efter flera rejäla knock outer ifrån den andres sida under lång tid. Tunga slag mentalt som verkligen skapade förvirring och kaos i mitt inre. Som Lycka skriver, allt ska vara fult men det tar jag inte emot längre så det ska tillbaks där det hör hemma, hos den andre.
När allt är moget kommer jag att lämna tillbaks all dy som jag fått pålagt mig och det ska bli skönt att få ge tillbaks de "gåvor" som jag inte önskat mig. Jag önskade mig aldrig förljugenhet, falskspel,livet är pest, beroende, missbruk som undanhölls mig.Beräknande utnyttjande, krokodiltårar och diverse andra destruktiva påhitt för att få fortsätta vältra över sin egna ångest på mig.En jättecontainer för den andres också spelade olycklighet dumpades i mig för att få fortsätta sitt beroende och missbruk i all oändlighet.
Oj, vad jag vräker ur mig men det behövs och samtidigt tackar jag med hela mitt hjärta för Lyckas välbehövda blogg och också ni andra som kommer med vassa, skärpta och genomtänkta inlägg!
Tack!
Tackar så mycket för eran respons
i dessa kommentarer !Om kunskap och erfarenhet som kan uttryckas kan hjälpa en enda människa från att ta sitt liv krossas till botten och vända allt helvete inåt sig själv som en störd missbrukspersonlighet tillika narcissist/psykopat utsätter sitt objekt för så är jag glad.
Det greppet och giftet som en störd illvillig narcissist sprutar in i sitt objekt.Och de manipulationer krigsföring och medvetna skadegörande handlingar emot sin egen partner i och efter en relation är ohanterbart och livsfarligt ! Tackar för all respons det ger mig styrka och tro på det bästa !
Tack själv för dina inlägg.Mycket bra beskrivningar och det ger en styrka till alla som golvats till botten av en tyrann och missbrukare av kärleken.
Otoeligt bra beskrivning på ett kallt ego.Som tar vad denne vill ha bedrar och drar.BLÄ SÅ fruktansvärt vidig människa att möta.Jag vet hur det blir jag har varit med om samma resa som du troligen har gjort.
Kram och lyckan är din nu hoppas jag.Att du mår bra efter den värsta resan i en kärleksrelation.
Tackar dig och alla som vet vad värsta mötet innebär i en kärleksrelation.Det målmedvetna förgörandet varvat med manipulationen som kärlekslögnen inleddes med.I den förförande inledningsfasen till varulvsdansen som relationen visade sig att vara! Utan ett tack eller gottgörelse och utan värdighet.Det medvetna slutet på all nedmangling.
Skicka en kommentar