MARSVÄDER
Ljuset bar fortfarande
alla skiftningar
av den vår
man anat
Men mitt i ljuset föll stora snöflingor
I kyla väntar vi
Varje liten gnistrande solstråle
bär på en tyst fundering
och bussens tidtabell är nedriven
till förmån för
ett hakkors
Vi väntar,
men tror inte riktigt
Var och en söker vi febrilt
efter en alldeles egen värme,
som vi kan bygga skydd av
Ett skydd mot kylan härute
Kylan,
som glittrar över den sovande golfbanan
och knastrar under mina tunna stövlar
Vi som lever
väntar bara
Ingen styr vår väntan
men många gråter
över allt de inte gjort
och andra ångrar ingenting
Du och jag,
älskade lilla barn
vi byggde vägar (inte broar)
över trösklarna
Vi levde,
här,
i världen
Någonting
är så outgrundligt fel
när jag finner behag
i alla dessa djupa avgrunder
som om och om igen
öppnar sig
framför mina fötter
Mina ögon faller,
förlorar sig
i allt det svarta
Min önskan att följa dem
böljar mörk och het
Men tvivlet gör
hela den väldiga skogen
till ett hav
där vågor av glömska
rullar
omutligt tysta och tunga
I natt
vände vackra vulgära läppar
ut och in
på allt det
som var jag
och inom bråkdelen av en sekund
genomskådat
min utstakade väg
Tårarna vill aldrig lämna mig,
för ljusen
var vackrare och klarare
i natt
än någonsin förr
Anna Wagge
ur boken
Poesi
EN NY STYRKA
söndag 20 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ...
-
Vill påpeka att denna text handlar inte om de människor som har valt att leva i fria relationer. Eller riktar sig till dem som mår bra av ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar