Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer
onsdag 15 december 2010
måndag 13 december 2010
Jag Kommer Tillbaka....
Det är återigen dags för Lucia.
Jag sover oroligt hela natten rädd för att försova mig, vilket aldrig händer !
Men måste upp tidigt denna mörka morgon för att forsla min dotter.
Till kyrkan där hon ska vara med i Luciakören.
Varje år tänker jag likadant !
Varför ska vi tvinga upp oss ändå tidigare än normalt?
För att fira Lucia.
Lutheranskt plågeri ?
Men när jag väl är i Kyrkan igen.
Så är det ju så vackert med alla tända ljus.
Och den underbara skaran av barn som sjunger för full hals.
Då får jag syn på honom som är en kulturarbetare.
Som så många andra som har barn i en Södermalmsskola !
Han rör sig hela tiden innan konserten börjar.
Fram och tillbaka i bänkraden.
Det kommer en kvinna och smyger sig in brevid honom.
Konserten börjar och dom pratar hela tiden ser jag i ögonvrån.
Plötsligt pilar hon ut ur bänkraden.
Hon tappar en lång svart schal efter sig
Efter en stund går han också ut ifrån bänkraden och viskar till dem som sitter där.
"Jag Kommer Tillbaka " !
Han plockar upp sjalen ifrån golvet.
Och ger till den som sitter närmast på bänken vid gången.
Han vet tydligen inte att det är hennes sjal.
Han kom inte tillbaka under eller efter konserten.
Och inte hon heller !
Jag anar att det var ett bråk som pågick mellan dem!
Och ingen av dem kunde sitta kvar under deras barns konsert och lyssna i lugn och ro.
Och jag minns sådana där stunder.
Då jag inte var där på plats för att deltaga i mitt barns uppträdande eller dylikt.
För att jag var för upptagen med ett ständigt pågående krig.
I min mobil utspelades det kriget
Smsen kom som pistolskott i nacken,och jag sköt tillbaka som en kulspruta.
Och i dag tackar jag några olika gudar för att jag inte är med i ett endaste krig.
Varken med en partner eller med mig själv.
Eller en endaste person i mitt liv och vardag !
Varje dag är en ny gåva.
Och jag hoppas att jag aldrig behöver lämna en kyrkbänk.
Och rusa ut ur en kyrka för ett relations krigs skull.
Att få sitta och titta på alla dessa växande barn i lugn och ro.
Det finns ingenting värdefullare.
Jag sover oroligt hela natten rädd för att försova mig, vilket aldrig händer !
Men måste upp tidigt denna mörka morgon för att forsla min dotter.
Till kyrkan där hon ska vara med i Luciakören.
Varje år tänker jag likadant !
Varför ska vi tvinga upp oss ändå tidigare än normalt?
För att fira Lucia.
Lutheranskt plågeri ?
Men när jag väl är i Kyrkan igen.
Så är det ju så vackert med alla tända ljus.
Och den underbara skaran av barn som sjunger för full hals.
Då får jag syn på honom som är en kulturarbetare.
Som så många andra som har barn i en Södermalmsskola !
Han rör sig hela tiden innan konserten börjar.
Fram och tillbaka i bänkraden.
Det kommer en kvinna och smyger sig in brevid honom.
Konserten börjar och dom pratar hela tiden ser jag i ögonvrån.
Plötsligt pilar hon ut ur bänkraden.
Hon tappar en lång svart schal efter sig
Efter en stund går han också ut ifrån bänkraden och viskar till dem som sitter där.
"Jag Kommer Tillbaka " !
Han plockar upp sjalen ifrån golvet.
Och ger till den som sitter närmast på bänken vid gången.
Han vet tydligen inte att det är hennes sjal.
Han kom inte tillbaka under eller efter konserten.
Och inte hon heller !
Jag anar att det var ett bråk som pågick mellan dem!
Och ingen av dem kunde sitta kvar under deras barns konsert och lyssna i lugn och ro.
Och jag minns sådana där stunder.
Då jag inte var där på plats för att deltaga i mitt barns uppträdande eller dylikt.
För att jag var för upptagen med ett ständigt pågående krig.
I min mobil utspelades det kriget
Smsen kom som pistolskott i nacken,och jag sköt tillbaka som en kulspruta.
Och i dag tackar jag några olika gudar för att jag inte är med i ett endaste krig.
Varken med en partner eller med mig själv.
Eller en endaste person i mitt liv och vardag !
Varje dag är en ny gåva.
Och jag hoppas att jag aldrig behöver lämna en kyrkbänk.
Och rusa ut ur en kyrka för ett relations krigs skull.
Att få sitta och titta på alla dessa växande barn i lugn och ro.
Det finns ingenting värdefullare.
torsdag 9 december 2010
Friska Relationer
Det är underbart med friska relationer.Det viktiga i livet.Man kan bli sjuk av sjuka relationer.
Och många människor vet inte ens vad som menas med detta.
Det finns störda människor som kan komma i ens väg här i livet på olika sätt.
Och det kan ta lång tid att förstå och inse vad det innebär.
Jag tackar mig själv,livet och allt friskt och helt.Som förde mig vidare.
Ut ur en sjuk relation med en missbrukspersonlighet och andra störningar.
Och jag tackar för den ärligheten,styrkan och det modet som krävdes av mig själv.
För att söka mitt eget tillfrisknande på den totala botten.
Där jag hamnade efter att ha öppnat mitt hjärta kropp och själ i vad jag trodde var ett verkligt möte.
Ett verkligt möte här i livet mellan två människor som vill varandra.
Men som visade sig med facit i handen att ha mött min egen fiende.
Och en missbrukare av mig kärleken intimiteten viljan och öppenheten.
Det tog min tid,passion,lust,glädje,kraft,empati,och ett krävande engagemang.
Ett engagemang som visade sig till att inte leda någonstans.
Eftersom missbrukaren i detta fall.
Visade sig till att ha valt sitt egoliv utan åtagande respekt ansvar och utveckling.
Och utan att ens vilja till att söka ett tillfrisknande.
Och utan självrannsakan mod solidaritet och seriositet.
Tack till de terapeufterna som har kunskapen.
Om hur en missbrukare och en störd och illvillig personlighet fungerar samt relaterar.
Och tack för alla de Tolvstegsprogram som finns att gå till.
Både för de beroende och medberoende.
Och tack för livet för att det finns vägar att gå på även i ödemarkerna.
I ytterkanterna,i avsatserna till stupen.Dit man kanske aldrig tror sig kunna hamna.
Men en dag står man där och är beredd att hoppa.Men livet vann även där.
Kärleken till mig själv.Och min grund tro att det finns kärlek i livet.
Och jag är värd både den och livet.
Och med känslan för att de finns människor som jag betyder mycket för.
Och tack livet och alla vettiga människor.
Som styrde mig in på vägarna som ledde mig vidare framåt.
Och vidare på livets alla vägar.
Tack tack och åter tack.
Och många människor vet inte ens vad som menas med detta.
Det finns störda människor som kan komma i ens väg här i livet på olika sätt.
Och det kan ta lång tid att förstå och inse vad det innebär.
Jag tackar mig själv,livet och allt friskt och helt.Som förde mig vidare.
Ut ur en sjuk relation med en missbrukspersonlighet och andra störningar.
Och jag tackar för den ärligheten,styrkan och det modet som krävdes av mig själv.
För att söka mitt eget tillfrisknande på den totala botten.
Där jag hamnade efter att ha öppnat mitt hjärta kropp och själ i vad jag trodde var ett verkligt möte.
Ett verkligt möte här i livet mellan två människor som vill varandra.
Men som visade sig med facit i handen att ha mött min egen fiende.
Och en missbrukare av mig kärleken intimiteten viljan och öppenheten.
Det tog min tid,passion,lust,glädje,kraft,empati,och ett krävande engagemang.
Ett engagemang som visade sig till att inte leda någonstans.
Eftersom missbrukaren i detta fall.
Visade sig till att ha valt sitt egoliv utan åtagande respekt ansvar och utveckling.
Och utan att ens vilja till att söka ett tillfrisknande.
Och utan självrannsakan mod solidaritet och seriositet.
Tack till de terapeufterna som har kunskapen.
Om hur en missbrukare och en störd och illvillig personlighet fungerar samt relaterar.
Och tack för alla de Tolvstegsprogram som finns att gå till.
Både för de beroende och medberoende.
Och tack för livet för att det finns vägar att gå på även i ödemarkerna.
I ytterkanterna,i avsatserna till stupen.Dit man kanske aldrig tror sig kunna hamna.
Men en dag står man där och är beredd att hoppa.Men livet vann även där.
Kärleken till mig själv.Och min grund tro att det finns kärlek i livet.
Och jag är värd både den och livet.
Och med känslan för att de finns människor som jag betyder mycket för.
Och tack livet och alla vettiga människor.
Som styrde mig in på vägarna som ledde mig vidare framåt.
Och vidare på livets alla vägar.
Tack tack och åter tack.
Det Handlar Om Relationer
Läste om en rektor för några år sedan, som arbetade i en Malmöskola . Som hade varit en skola fylld av problem !
Men nu hade skolan blivit en toppen skola !
Tack vare rektorns gedigna arbete för att skapa en bättre skola.
Han sade, att allt handlar om relationer.
Ska jag bara sitta på mitt kontor hela dagarna, med dörren stängd, och styra och ställa med allt och alla, så händer det ju inte mycket positivt. Han hade i stället sin dörr öppen för eleverna, och var ute i skolan så mycket som möjligt !
Just för att det handlar om kontakten med eleverna, som han påpekade.
"Kommunikationen "
Har på senaste tiden mött just de människor som jag nu förstår varför det känns så bra i kontakten.
Just för att dom relaterar,kommunicerar.och kan konsten att bemöta andra människor !
Intresserade, och engagerade i det dom sysslar med !
Samt det viktigaste vi jobbar mot samma mål !
Det bästa och det viktigaste !
Och den gemenskapen föder kreativitet, hopp och glädje.
Att det kommer att gå bra även när jag tvivlar emellanåt,så fylls jag på av, det utbytet av positivitet, glädje, och mötet, i vårt gemesamma mål och projekt !
Men nu hade skolan blivit en toppen skola !
Tack vare rektorns gedigna arbete för att skapa en bättre skola.
Han sade, att allt handlar om relationer.
Ska jag bara sitta på mitt kontor hela dagarna, med dörren stängd, och styra och ställa med allt och alla, så händer det ju inte mycket positivt. Han hade i stället sin dörr öppen för eleverna, och var ute i skolan så mycket som möjligt !
Just för att det handlar om kontakten med eleverna, som han påpekade.
"Kommunikationen "
Har på senaste tiden mött just de människor som jag nu förstår varför det känns så bra i kontakten.
Just för att dom relaterar,kommunicerar.och kan konsten att bemöta andra människor !
Intresserade, och engagerade i det dom sysslar med !
Samt det viktigaste vi jobbar mot samma mål !
Det bästa och det viktigaste !
Och den gemenskapen föder kreativitet, hopp och glädje.
Att det kommer att gå bra även när jag tvivlar emellanåt,så fylls jag på av, det utbytet av positivitet, glädje, och mötet, i vårt gemesamma mål och projekt !
lördag 4 december 2010
fredag 3 december 2010
Fantastiska....
Jag lägger upp mitt huvud
bland himlakropparnas svala,
barblåsta knippen-
Hur skall jag orka bära det,
denna förmögenhet?
Nu finns här ingenting jag saknar!
Vänta mig inte.
Mare Kandre
Den oförglömliga, fantastiska poeten,författaren, alltför tidigt bortgången ifrån denna värld.
torsdag 2 december 2010
onsdag 1 december 2010
tisdag 30 november 2010
Central Reservation.
Håller på att packa upp och packa ner.
Finner cd skivan jag gömt undan i 4 års tid.
Beth Orthons Central Reservation.
Lyssnar till låten nr 6.
"Central Reservation ".
Och gråten kommer precis som då,för några år sedan nu.
När jag grät floder till denna låt.
Lyssnade på den flera gånger per dag.
Och det som skulle bli 7 veckor av 24 timmars akut separationsångest.
Innan det lättade av att gå till en av de terapeufter som jag sprang till i veckor.
Och jag kunde bara sova någon halvtimma till timma i taget i bästa fall under natten
Och hjärtat kändes som det skulle verkligen spricka av smärtan.
Då var det den första abrupta separationen som skulle bli en av flera.
Alla skapade av den som jag trodde var min stora kärlek,själsfrände,solidariska och vän.
Då visste jag inte att ytterligare smärta skulle komma som i skov under relationen.
Och i alla de separationer.
Som den människan jag hade öppnat mitt hjärta kropp och själ för.
Skapade konstant.I sitt ständigt pågående relationsdrama.
Där ingen kärlek fanns för mig i grunden.
Bara ett missbruk skulle det visa sig då allting klarnade.
I den långa och smärtsamma bearbetningen efter relationens slut.
Jag tänkte inte ens på att låten hette just
"Central Reservation".
Jag bara lyssnade till, Beth Ortons underbara röst och poesin i låten.
Det finns en till låt på cdn nr 12 som heter Central Reservation(The Again Version )
Den är lättsammare gladare!
Tänk vad vissa konstnärer,artister lyckas träffa rätt i hela ens själ och kropp.
Som Beths sång gjorde just där och då.
Finner cd skivan jag gömt undan i 4 års tid.
Beth Orthons Central Reservation.
Lyssnar till låten nr 6.
"Central Reservation ".
Och gråten kommer precis som då,för några år sedan nu.
När jag grät floder till denna låt.
Lyssnade på den flera gånger per dag.
Och det som skulle bli 7 veckor av 24 timmars akut separationsångest.
Innan det lättade av att gå till en av de terapeufter som jag sprang till i veckor.
Och jag kunde bara sova någon halvtimma till timma i taget i bästa fall under natten
Och hjärtat kändes som det skulle verkligen spricka av smärtan.
Då var det den första abrupta separationen som skulle bli en av flera.
Alla skapade av den som jag trodde var min stora kärlek,själsfrände,solidariska och vän.
Då visste jag inte att ytterligare smärta skulle komma som i skov under relationen.
Och i alla de separationer.
Som den människan jag hade öppnat mitt hjärta kropp och själ för.
Skapade konstant.I sitt ständigt pågående relationsdrama.
Där ingen kärlek fanns för mig i grunden.
Bara ett missbruk skulle det visa sig då allting klarnade.
I den långa och smärtsamma bearbetningen efter relationens slut.
Jag tänkte inte ens på att låten hette just
"Central Reservation".
Jag bara lyssnade till, Beth Ortons underbara röst och poesin i låten.
Det finns en till låt på cdn nr 12 som heter Central Reservation(The Again Version )
Den är lättsammare gladare!
Tänk vad vissa konstnärer,artister lyckas träffa rätt i hela ens själ och kropp.
Som Beths sång gjorde just där och då.
Låt Elefanterna Få Rösträtt
Låt elefanterna få rösträtt.Alla
är vi djur.Alla är vi
människor.Säg du till kamelen.
Alla är vi elefanter.
Låt käringarna komma med i Tre Kronor.
Alla är vi elefanter.
Alla är vi kronor.
Alla är vi käringar.
Låt springpojkarna bli direktörer.
Fotograferna konstnärer.
Låt oss alla få rösträtt.
Säg du till lejonet.
Säg du till tigern.
Säg du till noshörningen.
Låt flugan få rösträtt.Låt oss alla
äta gräs.Knoppar.Gräshoppor.Korv.
Spenat.Entrecote och flugor.
Alla är vi djur.Ty alla
är vi djur.
Låt oss få getens ragg.
Eller björnens päls.Säj Du
till grisen.
Säg du till dig själv.
Säg du till hunden.
Säg du till katten.
Alla är vi alla.
Alla är vi nästan.Nästan
alla nästan.Låt elefanterna få rösträtt.Alla
är vi djur.Alla är vi
människor.Säg du till kamelen.
Alla är vi elefanter.
Bengt Petterson.
är vi djur.Alla är vi
människor.Säg du till kamelen.
Alla är vi elefanter.
Låt käringarna komma med i Tre Kronor.
Alla är vi elefanter.
Alla är vi kronor.
Alla är vi käringar.
Låt springpojkarna bli direktörer.
Fotograferna konstnärer.
Låt oss alla få rösträtt.
Säg du till lejonet.
Säg du till tigern.
Säg du till noshörningen.
Låt flugan få rösträtt.Låt oss alla
äta gräs.Knoppar.Gräshoppor.Korv.
Spenat.Entrecote och flugor.
Alla är vi djur.Ty alla
är vi djur.
Låt oss få getens ragg.
Eller björnens päls.Säj Du
till grisen.
Säg du till dig själv.
Säg du till hunden.
Säg du till katten.
Alla är vi alla.
Alla är vi nästan.Nästan
alla nästan.Låt elefanterna få rösträtt.Alla
är vi djur.Alla är vi
människor.Säg du till kamelen.
Alla är vi elefanter.
Bengt Petterson.
söndag 28 november 2010
En norsk Cornelis
Härligt att läsa intervjun i Södermalmsnytt i dag,
med Hans - Erik Dyvik Husby 38 år musiker och skådespelare.
Han spelar Cornelis i filmen Cornelis.
Erbjudandet att spela Cornelis fick Hans Erik när han befann sig på Narconon,
för avgiftning efter ett 24 år långt drogmissbruk.
Han upptäckte att Cornelis Wreesviks liv inte var så olikt hans eget. - Det var mentalhygien att få spela ut mina demoner i Cornelis varelse.
Hans Erik säger att man måste konfrontera sig själv,
för att kunna gå vidare,
bli en bättre människa och förlåta sig själv !
Alla gamla missbrukare borde få spela Cornelis,
säger han och skrattar.
Turbonegro var han tvungen att lämna. - Jag ville inte längre vara den där skandalisten längre.
Jag var med och skapade generation X,
med all ironi och sarkasm.
Det finns inget behov av den typen av nihilism i samhället längre.
Snäll är det nya cool.
Det är dags för generation - Y nu.
Snällhet, samarbete och kärlek är vad världen behöver !
med Hans - Erik Dyvik Husby 38 år musiker och skådespelare.
Han spelar Cornelis i filmen Cornelis.
Erbjudandet att spela Cornelis fick Hans Erik när han befann sig på Narconon,
för avgiftning efter ett 24 år långt drogmissbruk.
Han upptäckte att Cornelis Wreesviks liv inte var så olikt hans eget. - Det var mentalhygien att få spela ut mina demoner i Cornelis varelse.
Hans Erik säger att man måste konfrontera sig själv,
för att kunna gå vidare,
bli en bättre människa och förlåta sig själv !
Alla gamla missbrukare borde få spela Cornelis,
säger han och skrattar.
Turbonegro var han tvungen att lämna. - Jag ville inte längre vara den där skandalisten längre.
Jag var med och skapade generation X,
med all ironi och sarkasm.
Det finns inget behov av den typen av nihilism i samhället längre.
Snäll är det nya cool.
Det är dags för generation - Y nu.
Snällhet, samarbete och kärlek är vad världen behöver !
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Det är många människor som befinner sig i en farlig relation, eller har tagit sig ur en farlig/förgörande relation. Sedan finns det många ... -
" Jag levde med en narcissist ". Andreas 48, trodde att han hade hittat sin livs kärlek - sedan började helvetet. "Jag f...