Haren.

Gick över stora vägens övergångsställe.
Som alltid med andan i halsen för alla bilar som stannar i bästa fall.
Och om de stannar så sker det snabbt och hetsigt.
Jag springer de sista fotstegen över vägen.
Och då ser jag den.Haren som springer som i ett maratonlopp.
Jag sneglar snabbt till höger efter den lilla uppförsbacken på trottoaren.
Och jag går snabbt förbi husen.
Tänker till på en tid då allt skulle bara försvinna till ett ingenting.
Och då ser jag på haren igen som bara springer och springer förbi.
Allt för att undkomma den eventuella döden.
Döden i form av en bil.
Som aldrig stannar upp för en hare.
Som aldrig skulle stanna för att hindra den plötsliga döden.
Av en hare som inte ens räknas i statistiken som en död.