Inget Svar.

Att vänta  kan i vissa fall vara ren terror för själen.
När man själv inte kan påverka någonting av det man väntar på.
Att vänta på svar.
Får ett svar idag utan ett svar.
Provet måste göras om.
När då undrade jag, när jag äntligen fick ett samtal ifrån läkaren på ortopeden.
Det kan inte jag svara på svarade han.
Det är röntgenläkaren som avgör det.
Jag går i bitar känns det som.
Eftersom att bara vänta nu i veckor har redan varit en påfrestning i sig.
Fast jag har tagit det för min del ovanligt lugnt.
Men sedan jag började att läsa på nätet om Sarkom då slog det till.
Oron och ångesten över att det kan vara någonting farligt,
kommer sakta smygande mer och mer.
Och nu väntan igen och det läskiga provet biopsin som jag vet nu hur det går till.
Vilket inte gör mig lugnare precis.
Som att föda barn flera gånger.
Det gör inte mindre ont för varje gång.
Och det kan sitta kvar i åratal efteråt.
Det starka smärtminnet varje gång,som man måste befinna sig i en liknande utsatt situation så att säga.
Provtagningar och annat.
Livet kräver tålamod och prövningarna ska tydligen träna upp,någon eller flera förmågor.
På det verkliga djupet helt klart.
Har verkligen uppskattat sann och verklig vänskap denna tid.
Och jag kan idag tack och lov i mångt och mycket ta emot det stöd som ges.
Ensam är inte stark.
Och en människa kan inte klara av hur mycket som helst.
Gällande påfrestningar,kriser,svåra perioder och prövningar.
Har alltid tagit ett stort ansvar i livet och varit stark på alla plan.
Och har sällan  bett om stöd då jag skulle ha behövt det.Och tyckt att jag fixar det mesta själv.
Men då jag befann mig i en akut kris för ett antal år sedan.
Och befann mig så djupt ner man kan komma i livet.
Bara en hårsmån från döden i all smärta och övergivenhet,på den  totala botten.
Som orsakades av en människa,som missbrukade allt som ingår i en kärleksrelation.
Så började jag att visa det som jag förut aldrig visade.
Min sårbarhet och sorg och smärta.
Är oerhört tacksam för den förmågan idag och insikten att jag är inte mer än en människa.
Trots min styrka ansvarsförmåga,kamp,kraft och starka vilja.
Tack för livet och modet att våga.
Tack för alla kärleksfulla människor som ger och tar emot varandra i det som ingår i livet!